Publicerat 21.09.2015
Kategori: Dikter om längtan

MÅNLJUSET MÅLAR I SILVER

MÅNLJUSET MÅLAR I SILVER

Natten faller och månen går upp och visa sin silverlika skiva
På marken så lyser månljuset upp som en gullviva
Skogen är helt uthungrad av dagens solljus och får ingen skugga
Man borde få sitta med grenarna i kors och röka sin snugga

Hela skogen dricker av det månljus som finns och blir självlysande
Skogens konung vandrar förbi majestätiskt och fnysande
En stilla bris lyfter dagens hetta och får en underbar svalka
Det är månljuset som glimmer, man kunde tro att det är ishalka

Månljuset ger skuggor och konturer där den vandrar fram
Grenarna blir till underliga figurer på en vit björkstam
Alla har undrat om det finns någon gammal gubbe i månen
Jag tror inte att gamla gubbar lyser, det kanske är sonen

Det silver som månljuset sprider ut och ge jordens ett hopp
Den har inga som helst skrupler ,den lyser även på en alptopp
Tyst går den fram genom naturen, tiga är ju silver så klart
Men allt detta fungerar bara när det är helt och hållet stjärnklart

Bo Grapenskog

Bo Grapenskog

Jag är 67 år gammal. Jag har fyra vuxna barn. Jag är en gammal dansbandsmusiker,spelar sologitarr,bas,klaviatur,banjo,ukulele. Musik är en stor passion. Skrivandet också. Jag är ett barnhemsbarn så jag har det som lite terapi. Andra intressen är att översätta från engelskan till svenska. Naturen är något som jag tycker om,de sjungande skogarna i Småland. Vi har ett sommarställe vid en sjö där vi är hela sommaren. Tycker om människor och är väl lite pratglad. Får jag bjuda på en kopp glädje. Glädje och skratt är två viktiga komponenter i livet. Försöker vara så positiv som möjligt.
Bo Grapenskog är medlem sedan 2015 Bo Grapenskog har 1943 publicerade verk