Kategori: Dikter om kärlek
Mor
Genom elden och röken och fallande skyar,
utan tvekan, hon vandrat för sina käraste skull.
Över bergen, genom åska och piskande kyla,
hade hon burit våra bördor till hon slutligen stupat omkull.
Över havs, genom storm, ned i helvetesgap;
hade hon dragits för oss att få fortsätta vårt.
När hon sargad har förbannat liv och eländes dårskap,
har hon aldrig gett upp trots sorg, skam och gråt.
Trots år av tramp på kotor när hon maktlöst inte orkat,
så har hon trots allt rest sig upp och borstat sina knän.
Trots skulder som kunnat rasera världens alla borgar,
så har hon stigit ur sin aska när elden brunnit hän.
När hela kroppen värkt som värst, eller ångest spelat spratt,
har hennes ögon aldrig slocknat – aldrig tystat hennes skratt.
Hon står alltid starkare än stormen, inte minst när själen väger bly,
för hennes kärlek kan aldrig rosta – aldrig dö uti dy.
För alltid, lika trygg, står hon vid din sida och har din rygg;
när livet inte ger annat än gråt och galla, liksom taggtråd och törn;
så är hon för alltid vackrast på jorden, för allt hon är och allt hon gör.
Tobey Rover är medlem sedan 2016 Tobey Rover har 22 publicerade verk
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Piraya73
En kvinna mitt i livet som lever med psykisk ohälsa. Har så länge jag kan minnas använt skrivandet som min terapi. Varje fredag kommer jag även att publicera mina fredagstankar, där jag bollar mina…
På andra plats denna veckan: Angelina Lundström