Publicerat 29.11.2016
Kategori: Dikter om döden
![]()
Kategori: Dikter om döden
Som av en infarkt...
Som en rustning över en kropp,
späd och sviken av livet.
Ett hjärta som av en infarkt trycks ihop,
till oigenkännlig otjänlighet mitt i livet,
mitt i solen.
Tid,
mätt av handen som skapade livet,
när det var som bäst att bäras,
som en sköld.
Längtan stod som ett fån bland dödande pilar,
i väntan.
Såg skuggan redan vara där för längesen.
Kall,
som döden då den närmar sig.
Lite i taget är den slutligen välkommen.
Välkommen till det liv som ännu finns att hämta,
vid solnedgången,
den sista...
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Hur blir man veckans författare?
![]()
Veckans författare:
Johan Andersson
Söker med orden, letar i mina tankar, försöker förstå mig själv, min omvärld och vad som väntar runt hörnet.
På andra plats denna veckan: Johan forssell