Kategori: Sorgliga dikter
Svaghet
Sakta tappar jag fotfästet, faller om och om igen
Vill bara att någon håller om mig
Behöver höra positivt och få en klapp på min rygg
Kanske för en sekund kan jag känna mig trygg
Ingen ser striden som pågår inom mig
Vill ej visa svaghet, säger att allt är ok
Kampen är ej över
Vet inte själv vad jag behöver
Vill krypa ner i sängen och gråta
Att må bra är för mig en gåta
Omöjligt att beskriva hur jag mår
Försöker men ingen förstår
Lämnar djupa spår
Med stora sår
Jag är trött, min själ faller isär
På mitt äktenskap det tär
Min styrka har tagit slut
Mina känslor har slagit knut
Trött på att låtsas att allt är bra
Min kropp är inget längre att ha
På ett ögonblick förlorade jag mig
Kommer aldrig igen att bli en idrottstjej
Se mig djupt i ögonen, ser du att jag drunknar
Krama mig, känner du hur hårt mitt hjärta dunkar
Jag valde aldrig detta, livet tvingade mig
Är inte längre samma tjej
Knyter mina nävar hårt
Livet är så svårt
Mera styrka jag behöver
Hålla mig över ytan, kämpa tills allt är över
Svaghet och skam jag känner
Skäms även inför min familj och vänner
Det är så mycket jag vill med mitt liv
Men smärtan hindrar mig att ta detta kliv
Att inte kunna leva livet fullt ut
Livsgnistan är nu slut
Jezzie66 är medlem sedan 2020 Jezzie66 har 53 publicerade verk
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Ann Larsson
Snart femtioårig fyrbarnsmamma från Norrbotten som alltid älskat att skriva.
På andra plats denna veckan: Petra Christiansen