Till sista andetaget älskar jag dig.

Till sista andetaget älskar jag dig.

Vad skulle vi vara utan kärlek? Ingenting skulle jag nog säga. Man hör så mycket elände i världen,men det finns en motpol och det är kärleken. Ingen undgår denna otroliga makt och och känslan är ofattbar. Om vi kunde på något sätt mobilisera denna fantastiska,nästan ojordiska känsla. Då hade allt varit helt annorlunda. Men denna känsla finns faktiskt inom oss. Den ställs naturligtvis mot det onda och tyvärr så vinner många gånger ondskan.
Men om våra attityder på något sätt kunde ändras och att vi fick en helt annan sida av oss själva,skulle bli en seger för mänskligheten.

Men detta måste ske väldigt tidigt i våra liv när vi är barn. Något som borde diskuteras vid middagsbordet. Det finns ingen som tjänar på ondskans makt. Det blir bara värre om man tar fram sina sämsta sidor.
Mycket skulle vinnas med ett litet leende. Man blir väldigt förundrad över att människor i gemen är så väldigt sura. Det är precis som om livet var det värsta de kunde tänka sig. Jag har väldigt svårt att förstå en sådan attityd.
Glädjeämnena står ju inte precis som spön i backen. Påverkas vi av negativa nyheter som vi hör varje dag in i våra vardagsrum. Jag är helt övertygad om detta. Skulle vi på något sätt få in lite positiva nyheter skulle vi verkligen påverkas på ett bra sätt. Skrattet är ju en utlösande faktor i sammanhanget. Det skrattas alldeles för lite. Detta gäller inte minst hos de som styr. Man behöver inte vara en robot bara för man jobbar med politik.
Det som hjälpte mig under mina hemska år när myndigheterna tog mig. Var den outtröttliga kärlek som jag hade till min mor. Ingen kunde förstå vilken kärlek som det var. Hade inte jag haft den kärleken skulle jag har förgåtts när jag blev antastad. Så därför älskade jag och jag älskar till sista andetaget.
Den kärlek finns inte bara hos mig det är jag helt övertygad om. Utan den finns i så många öden och borde få en upphöjd plats i samhället. Kärleken till våra barn är en av de viktigaste komponenterna vi har i livet. Ett kärlekslöst barn blir väldigt osäker i livet. Det behövs så lite att göra någon glad. Inga otroliga saker utan bara en mänsklig kontakt och förståelse. Så jag hoppas att också du älskar till sista andetaget. Det är verkligen kärleken värd.

Bo Grapenskog

Bo Grapenskog

Jag är 67 år gammal. Jag har fyra vuxna barn. Jag är en gammal dansbandsmusiker,spelar sologitarr,bas,klaviatur,banjo,ukulele. Musik är en stor passion. Skrivandet också. Jag är ett barnhemsbarn så jag har det som lite terapi. Andra intressen är att översätta från engelskan till svenska. Naturen är något som jag tycker om,de sjungande skogarna i Småland. Vi har ett sommarställe vid en sjö där vi är hela sommaren. Tycker om människor och är väl lite pratglad. Får jag bjuda på en kopp glädje. Glädje och skratt är två viktiga komponenter i livet. Försöker vara så positiv som möjligt.
Bo Grapenskog är medlem sedan 2015 Bo Grapenskog har 1943 publicerade verk