Publicerat
Kategori: Dikter om livet

Valaffischerna vilket slöseri med pengar.

Valaffischerna vilket slöseri med pengar.
I dag finns det så mycket information om partier och valet att det står en upp i halsen. Dessa pengar till valaffischerna kunde man lägga på något annat mer viktigt. Politiken har verkligen fördärvat detta land och politiker i dag ja,man undrar hur det står till i huvudkontoret.
De grundläggande sakerna som trygghet,ekonomisk trygghet för skatterna äter ju upp människor i Sverige. Socialdemokratin har haft ansvaret för politiken i så många år. De enda som har tjänat på detta är sin egna politier. Man måste kunna känna sig trygg i ett land även om man bor på de utsatta områderna. Det är inte meningen att man ska ha en påk med sig för att skydda sig och sina kära.
Om man har haft värk i tre år i höften,den värken är outhärdlig och man får ett glädjande besked att nu får du opereras i september månad. Några dagar senare kontakta sjukhuset dig och säger: Tyvärr kan vi inte genomföra operationen på grund av bristande sjuksköterskor. Därimot kan man lägga 6 miljarder på unga människor som inte ens ha flyktingstatus,de vet inte vilka de är o.s.v.
Detta är signifikativt för ett Sverige som står på randen och gungar ska vi framåt eller bakåt. Jag är övertygad om,finns det ingen annan kurs så blir steget framåt mot avgrunden. Orättvisorna är ju väldigt tydligt i Sverige. Bostadssituationen är ju katastrofal. De säger att du kan inte få en trea för vi prioriterar barnfamiljer. Jaså,ändå så bor en flykting från Afrika i en trea,själv. Vi barnhemsbarn fick 250.000 som plåster på såren,medan terrorister i Egypten fick 3 miljoner. Det är så att de som har bott här hela sitt liv i generationer,bryr de sig inte om. Utan som det skriva i utländska tidningar: Sverihe har inte råd att bekämpa skogsbränder de har lagt sina pengar på flyktingmotagande.
Ska vi ha ett Sverige där tryggheten finns och att myndigheter tror lika mycket på inhemska människor som flyktingar.Så måste man nog programera om sig. För visst är det fel i programeringen. Man borde inte känna sig som en flykting i sitt eget land.

LIVETS BLOMSTERLÅDA


Det som jag har värderat mest i livet är kärleken och vänner
Glädjen och skratten och hoppet, det är något jag godkänner
För ett liv är inte en dans på rosor, utan en ständig strid
Naturen har varit en hjälp att kunna nå denna inre frid

Man tycks säga att varför gjorde jag inte så, när jag hade chansen
En del var på dansgolvet en del spelade upp till den här dansen
Men ändå möttes vi någonstans en ljuvlig försommardag
Detta vara något man inte hade tänkt sig, det var precis som ett trollslag

Du barn av denna tid som föddes, blev till vår hjärtans fröjd
Flera barn följdes och ni var lika välkomna som i himmelens höjd
Vad är då livet, ett stycke poesi med klanger utav trumpeter
Det vi söker är frid och lycka och massor av saligheter

Men ändå vissnar människan bort, som blommade så härligt
Det är som en tavla, man ser motivet, det är mycket konstnärligt
Så visst är livet ett monument av ett mirakel att få skåda
Fröet såddes och blommorna kom upp i livets blomsterlåda

Bo GRapenskog
"Längtan" Roo
Skullaryd

Jag är 67 år gammal. Jag har fyra vuxna barn. Jag är en gammal dansbandsmusiker,spelar sologitarr,bas,klaviatur,banjo,ukulele. Musik är en stor passion. Skrivandet också. Jag är ett barnhemsbarn så jag har det som lite terapi. Andra intressen är att översätta från engelskan till svenska. Naturen är något som jag tycker om,de sjungande skogarna i Småland. Vi har ett sommarställe vid en sjö där vi är hela sommaren. Tycker om människor och är väl lite pratglad. Får jag bjuda på en kopp glädje. Glädje och skratt är två viktiga komponenter i livet. Försöker vara så positiv som möjligt.
Bo Grapenskog är medlem sedan 2015 Bo Grapenskog har 1943 publicerade verk

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Ann Larsson

Snart femtioårig fyrbarnsmamma från Norrbotten som alltid älskat att skriva.

Ann Larsson

På andra plats denna veckan: Petra Christiansen