Publicerat 19.05.2020
Kategori: Dikter om kärlek

Vår framtid

Parken är full av hon och han. Dom har med sig framtiden som leker och stojar med sina ögon som glittrar av solens glans.

Jag står där och ser på. Jag har vart där. Jag minns den där leken. Dom var små. Inga bekymmer. Dom lekte som att leken var livets dans.

Jag håller din hand. Du ser på mig och ler. Du vet vad jag tänker. Jag ser din tår.

Jag kysser den. Du har saknad i ditt hjärta. Jag vet. Jag med. Vi minns. Vi vänder oss om för att gå. Jag får en rysning när jag ser vinden i ditt hår.

Vi sätter oss ned. Parken är full av ljus. Jag tar fram ett paket. Jag ser på dig. Du på mig. Dina ögon är blå. En kyss.

Jag har ett hjärta som slår. Den har ett tomrum. Ett hål. En saknad så stor.
Jag känner att du är min själsfrände. Precis som en syster har sin bror.

Du är den som får mig att andas. Du är den som får mig att le. I paketet finns en cirkel av guld. Den passar ditt finger. Jag har känt dig länge. Minns vår första stund som....nyss.

Du satt där. Mittemot mig. I stadens hjärta. Nu sitter du här i parken. Med mig vid din sida.

Du har den på ditt finger. Framtiden är vår. "I fädrens spår för framtids segrar". Vi åker tillsammans mot den på gemensam skida.