Kategori: Dikter om hopp
Vilken är den...
Vilken är den som ger oss tiden.
Vilken är den som lär oss att se.
När det är mörkt och dagen är liden.
När inget finns kvar som får oss att ge.
När hatet och våldet för stunden har segrat.
När gråten har stannat i människans kropp.
När vår förtvivlan ej får något utlopp.
Behöver vi någon som lär oss att se.
Ljuset är alltid i kärlekens boning.
Ljuset kringstrålar och banar en väg.
Det lyser i mörkret där har det sin styrka.
När ögon når ögon i vår verklighet.
Av människohändernas uppbyggda murar.
Med galler av järn vill vi dölja vår nöd.
Men det finns en eld och ett vatten som bär oss.
En människovind med en stor hemlighet.
Förakta ej det som är litet i världen.
Förringa ej något som förs i din väg.
Den vildaste blomma har rötter som bär den.
Som frö som får gro i en mörk fuktighet.
Som fjärilens väg när den söker sin blomma.
Ett grässtrå som spränger en asfalts lagd väg.
Somrar skall gå och somrar skall komma.
Kärlekens ros skall alla få se...
Text & musik; @Nickie Snäll
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
På spelsidor utan svensk licens kan du spela dina favoritspel och placera spel på olika sporter
Veckans författare:
Ture Holmberg
Tror bestämt att jag gör mig bäst som obeskriven, men den som gör sig omaket att ta sig genom mina kommande ordmassor kommer förmodligen att forma just något liknande en beskrivning f.ö. kan man…
På andra plats denna veckan: Anders Berggren