Kategori: Sorgliga dikter
Vilse Mellan Himmel O Jord!
Tårarna rinner längst mina kinder,
känslorna öppnar i mig nya sår.
Tårarna i ögonen går att gömma,
men inget kan läka mina sår.
Jag försöker hela tiden att glömma,
men din skugga förföljer mig vart jag än går.
Jag försöker att gå min egen väg,
men kan inte sluta följa dina spår.
Jag ger dig all min kärlek,
men vad är det jag egentligen får?
Jag känner mitt slut närma sig,
snart ligger jag där på en bår!
Livets dagar passerar så fort!
det känns som att jag kom till världen igår.
Många jag känner har råkat illa ut,
men jag har haft en jävla tur.
Jag har varit fri i hela mitt liv,
men nu känner jag mig som inlåst i en bur.
Jag försöker att ta ett steg framåt,
men i min väg står det en hög mur.
Jag kan heller inte backa,
för då blir min själ sur.
Så jag bara står där
och ute i det tomma intet glor.
Jag försöker att hålla fast vid något,
men till det behöver jag starka klor.
Jag har sökt länge,
men till denna sjukdom hittar jag ingen kur!
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Snabba insättningar med Visa och Mastercard - casino med kortbetalning utan svensk licens!
Veckans författare:
Fredrik Trulsson
Inga stordåd, böcker, eller barn, men förhoppningsvis ett gott hjärta och en någorlunda intakt ryggrad. Allt gott till er alla som besökt, läst och övertygat mig! Är du mer nyfiken, samt modig,…
På andra plats denna veckan: Anders Berggren