Publicerat
Kategori: Novell

Akta dig för havet sjöman!

"Vi borde nog rappa på lite, det ser ut att bli oväder." Jag kollade upp mot himlen och såg att Nisse hade rätt, det drog ihop sig till storm. Men nätet var fortfarande kvar i vattnet och där kunde det inte ligga. Med gemensamma krafter drog vi upp det i den lilla ekan, fiskarna glänste med sin frånvaro. I två veckor hade vi dragit upp tomma nät nu, det var som om alla havets invånare hade flyttat söderut. Dom kanske kände på sig att det skulle bli storm, flugor brukar ju bli fruktansvärt irriterande när åskan är på väg så det här kanske var något liknande. Nisse avbröt mina funderingar med ett mumlande om att jag inte skulle ramla i plurret nu, med nya gummistövlar och allt. Jag svarade med att om du inte skyndar på så drattar vi nog i både två ska du se. Han kollade lite surt på mig och började ro, efter bara några årtag började lätta små droppar falla från ovan. Nu var det bråttom. Var är den där extra åran när man behöver den? Jag lyfte på nätet och där var den, trasslat in sig hade den gjort också så det tog ett tag att få ut den. Efter två minuter under tystnad hade jag fått ut åran och gick fram i fören och började ro. Två årtag, byt sida,
två årtag, byt sida. Dom lätta små dropparna hade förvandlats till tunga kulor av vatten och vinden tjöt i mina öron. Två årtag, byt sida, två årtag, byt sida. Droppar stora som bowlingklot slog nu ner i vattnen med dånande kraft. Två årtag, byt sida, två årtag, byt sida. Jag kände hur vinden slet i mina kläder och fick båten att välta. Chocken av det iskalla vattnen fick mig att skrika, mina lungor fylldes med vatten och hela jag var en stor vattenballong. Jag försökte simma till ytan men upp var ner och ner var upp. Allt var fel.
I ögonvrån såg jag Nisses gummistövlar sparka sig uppåt mot båten och jag visste att han simmade mot ett annat öde än mitt. Havet var underligt stilla, inga fiskar rörde sig här nere och regnets dån var borta. Nej vänta, en fisk fanns det, men det var en underlig en, alldeles blå med hår på hjässan och gummistövlar på fenorna. Fisken öppnade munnen men allt som kom ut var bubblor. Jag tittade undrande på fisken och märkte till min förtvivlan att fisken var jag och bubblorna som kom ut ur min mun var mitt liv som rann iväg som sanden genom fingrarna.
Panikslagen försökte jag förhindra det som höll på att hända men livet simmade iväg mot ytan ropandes "rädda sig den som kan!". Och jag visste att det är för sent för jag kunde inte.


Erik är medlem sedan 2017 Erik har 6 publicerade verk

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?

Snabba insättningar med Visa och Mastercard - casino med kortbetalning utan svensk licens!

Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Fredrik Trulsson

Inga stordåd, böcker, eller barn, men förhoppningsvis ett gott hjärta och en någorlunda intakt ryggrad. Allt gott till er alla som besökt, läst och övertygat mig! Är du mer nyfiken, samt modig,…

Fredrik Trulsson

På andra plats denna veckan: Anders Berggren