Publicerat
Kategori: Novell

Atenox

De två hade flyttat långt bort ifrån andra människor.
De skulle klara sig själva, bli självförsörjande på mat. De odlade allt möjligt nu efter ett par år, men det hade varit kärvt i början.
Bönor, linser, potatis, grönsaker, protein, vitaminer och mineraler.
I början saknade de kött, men vande sig snart, att ha djur skulle varit omöjligt hade de kommit fram till.

De hade skapat nåt sorts eget kretslopp med vatten och gödsel, de odlade inomhus så att de även kunde skörda på vintern.
De hade lyckats och de var lyckliga tillsammans.

På dagen skötte de sina odlingar och pratade om vad de läst och funderat på dagen innan.
På kvällen satt de nära intill varandra och beskådade stjärnorna på himlen, där de bodde var det helt mörkt sånär på ljusföroreningarna ifrån samhällen långt bort. Men det bekom dem inte. Man fick anstränga sig för att se dem.

De hade fått så mycket tid över för varandra nu, de var nästan alltid sida vid sida, som de hade svurit varandra att alltid vara.

En morgon när de älskade med varandra hade interkontinentala robotar tagit herravälde över jorden. När hon nådde klimax detonerade den första stridsspetsen ovanför Moskva, och när han nådde sin orgasm hade precis Washington och Berlin förvandlats till platser för eventuella framtida arkeologer att upptäcka.

De hade stått och tittat ut genom det tjocka glaset i deras hem ett par timmar och sorgset sett på hur människorna förintat sig själva.

Men de hade paprikor att skörda och vatten att rena, så de fick till slut slita sig ifrån den fruktansvärda utsikten och tillika insikten att en experimentbas på månen nu var den mest befolkade platsen i solsystemet.

Halloj! Skriver ibland bara för att skriva. Får upp en mening i skallen, skriver ner den och ser vart det tar vägen. Ändrar inget efteråt, det blir vad det blir, om det blir något alls. Skriver mest kort, ibland väldigt kort. Rakt på sak, inga krusiduller, försöka säga mycket med lite. Som en bra punklåt. Ös på bara. Tycker någon om det så vore det kul, tycker ingen om det så finns det ändå, som en nagel i ögat. Allt gott
C Zachrisson är medlem sedan 2024 C Zachrisson har 6 publicerade verk

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Piraya73

En kvinna mitt i livet som lever med psykisk ohälsa. Har så länge jag kan minnas använt skrivandet som min terapi. Varje fredag kommer jag även att publicera mina fredagstankar, där jag bollar mina…

Piraya73

På andra plats denna veckan: Angelina Lundström