Sundbyberg - eller?

Vilken skulle hon välja? Pengarna räckte bara till en chokladbit. Ljus choklad eller den med lakrits? Hon tummade sin skrynkliga sedel. Expediten i kassan en bit bort tittade misstänksamt. Hon hade inte tänkt snatta, men fick nu lust till det. Beslutade sig för chokladen med lakrits, betalade den snabbt och lämnade affären.
Direkt stötte hon ihop med Krille.
”Tjena. Läget?” Han log sitt soligaste leende.
”Lugnt.”
”Ska du med ner i parken? Vi har bärs och grillat.”
Sara funderade. Hon hade ju tänkt ta en egen promenad och tänka igenom allt som hänt.
”Jo, men absolut.”
”Schysst. Jag ska bara in och köpa plåster. Monkan skar sig i fingret när hon skulle sprätta upp en feta-ost.” Han log igen.
”Ok, jag hänger på.”
Expediten fick återigen en misstänksam min när hon såg vem som närmade sig kassan.
”Det är jämnt.” Krille log igen sitt största leende, nu mot kassörskan. Lade en sedel på den lilla upphöjningen och inväntade inte två kronor tillbaka.
”Jag lägger växeln till Amnesty då”. Kassörskan tvingade ner kronorna i bössan vid kassa-apparaten.
”Det gör du jävligt rätt i.” Krille höjde rösten och mässade ”Stoppa dödsstraffet, stoppa dödsstraffet”.
Hon började ångra sig. Parken kändes inte lockande. Hon skulle ha sagt nej från början.
”Du, jag ångrar mig. Har lite ont i huvudet. Jag hänger på en annan gång.”
”Va? Ok – gör så. Your choice. Vi lever i ett demokratiskt land.” Krille började sjunga ”Du ska inte tro det blir sommar” men avbröt sig redan efter ett par strofer.
”Du vet, ska det bli fart på en sommar måste du hänga på! Vi ses!”
Han var redan på väg bort utan att invänta hennes svar. Sara började gå åt andra hållet med händerna djupt i fickorna. Hon fick upp chokladbiten, men stoppade tillbaks den och tvingade sig att tänka tillbaka på samtalet hon haft med sin mamma kvällen innan.
”Fattar du inte att det är ett ansvar du får nu när du ska rösta för första gången? Tänk lite större nu än bara på dig själv!” Hennes mamma var djupt upprörd och pratade med hög röst.
”Jamen du fattar ju ingenting. Man ska väl rösta utifrån vad man tycker själv. Man ska väl inte lyssna på sin sjuka morsa och fråga henne vad man ska rösta på? Eller?”
”Men tänk dig för vilka du röstar på.” Nu hade hennes mamma lugnat ner sig lite.
”Nej, jag tänker rösta med arslet.” Hon hade gått in på sitt rum och stängt dörren.
Mamman hade kommit och knackat på dörren. Det välbekanta gnisslande gummiljudet från hennes rullstol hördes när hon tog sig genom hallen. Hon stötte alltid i vid samma ställe, i bokhyllan.
”Sara?”
”Ja.”
”Nä, det var ingenting”.
Rullstolen rullade bort från dörren. Nu sipprade stanken av rök in under hennes dörr. Mamman satt i köket och rökte. Hon såg det framför sig. Snart skulle kylskåpsdörren öppnas. Precis! Nu öppnades den. En kork drogs ur en flaska och hon hällde upp ett glas. Vid minsta motgång hände alltid samma sak.
Sara fortsatte gatan fram och funderade på erbjudandet hon fått tidigare i veckan. Att flytta in hos några kompisar. En trea i Sundbyberg. Med lite extrajobb skulle det nog gå. Men vad skulle hända med hennes mamma? Det var inte ett lätt val. Men hon behövde få lugn och ro. Kompisarna behövde få ett svar i morgon, sista dagen, sista chansen.
Självklart skulle hon tacka ja. Helt plötsligt var beslutet så självklart. Stegen blev lättare. Hur kunde det gå så lätt att ta ett beslut?
”Tjena, du kom ändå.” Krille log stort igen.
”Ja, man vill inte missa Monkan med kniven.”
Sara högg en öl från en kasse på gräsmattan och slog sig ner. Gud vad det var varmt. Grillos låg över hela parken. Hon fiskade upp den mjuka lakritschokladkakan ur fickan. Nu kunde vad som helst få hända. Hon sket fullständigt i vem som vann valet och vilka hon skulle rösta på. Hennes morsa fick växa upp och hon skulle flytta till Sundbyberg!

Eva Sjögren

Jag började skriva som 6-åring och gav då ut tidningar tillsammans med min syster. Dessa sålde vi till våra föräldrar. Skrivlusten har följt mig genom livet, men ibland har musiken konkurrerat ut skrivandet och ibland måleriet. Jag författar mest korta noveller, men också debattartiklar. Oftast börjar jag skriva utan någon exakt plan - det är så spännande! Vad kommer att hända? Jag har gett ut en sång och ramsbok, Musik i Byrån.Välkommen att läsa mina texter!
Eva Sjögren är medlem sedan 2015 Eva Sjögren har 8 publicerade verk