Publicerat
Kategori: Relationer noveller

De byggde landet ( 19 )

Härföraren menar inte vad han säger men det understöder hans teorier.
Utförandet överlåter han åt massorna att verkställa.
Det gör de gärna medan han solar sig i glans.
Sånt är farligt.
Mycket farligt, då det inte går att komma åt och sprider sig fort mellan de övertygade.
Snart kan det vara utan kontroll.
Ögat ser men förstår inte.
Sinnet förstår men kan inte ta in.
Pratar bort och undviker förklaringar.
Förmår inte och springer runt och skämtar.
Skrattar.
Förstadiet, där väntar en sanning.
Möter oss alla med kraft.
Det var något närande med tiden för lärande.
När vi byggde land och gav vägledning att arbete lönar sig.
Dagarna gick åt att se vad som hände sen.
I utvecklingen tryggades behoven snart.
Det var roliga men inte lätta dagar.
Vi minns dem.
Det finns inga genvägar.
Det blir snart skenvägar och människan trängs för att följa, fördöma och döma. Varandra.
Det skulle vi inte göra.
Det kan vi inte.
Den slår tillbaka.
Domen.
När den fäller omdömen slår den hårt.
Träffar alltid men prövas aldrig.
Då finns ingen nåd att söka.
Naturen frågar inte om lov i den allmänna konkurrensen om liv.
Människan tvingas acceptera faktum.
Stå tyst och stum och se på.
Vill bidra men kan inte längre.
Vad säger kungen.
Det vet ingen.
Han får inte tala till fördel och inte längre utfärda kungabrev.
Vi sover medan vi kan och lyssnar inte på sagor när de berättas om kvällen.
Berättas i kärlek för att hålla i tid.
Ge sin salva och läka ångest när den hotar .
Det gör ont och ensam får ta sin smärta.
Söka tröst. Själv.
Några försöker tala lugnande. Det kan hjälpa för stunden.
Hettan som klibbar i natten gav vika. Var borta.
" Vi är alla kallade" är ett citat hämtat ur Gösta Berlings saga.
Det borde räcka nå en i massan.
Med krumbukter orka fatta pennan igen och igen i natten när den förlöser.
Med ord måla tavlor att tolka i akademins värld.
Hos borgerligheten finns ett överseende som slutar vid upptäckt och blir skoningslöst i sitt dömande.
Krav på rättvisa som dödar.
Det skär sig mellan världar som har och inte har.
Vana få, får betalt erkännande. Vana få va utan, får betala.
Det ger den eviga konkurrensen.
En urvriden trasa i natten släpper ur sig sista droppen.
Det ljusnar.
Vi längtar få hoppa av en stund men hålls på plats.
Tvingas hitta lösningar.
Tillsammans.


Livet är medlem sedan 2015 Livet har 829 publicerade verk

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Piraya73

En kvinna mitt i livet som lever med psykisk ohälsa. Har så länge jag kan minnas använt skrivandet som min terapi. Varje fredag kommer jag även att publicera mina fredagstankar, där jag bollar mina…

Piraya73

På andra plats denna veckan: Angelina Lundström