Publicerat
Kategori: Novell

De fördömda

Mirja var ute med sina kompisar utanför resecenter i småstaden. De drev omkring i en grupp av våldsamma yngre tjejer och skapade bråk där det fanns en möjlighet. Några tonårstjejer som var i samma ålder som Mirja och hennes kompisar var första målet. Oförskämdheterna haglade i luften tills Mirja tog sikte på den tjej i motsatta gruppen som verkade ha en ledarroll. Hon slog till tjejen på käften med knytnäven, så hårt hon orkade och sa.
- Du ska sluta upp med att förolämpa mina kompisar och du har spottat på en kompis jacka, sa Mirja.
- Jag har aldrig spottat på någons jacka, sa tjejen
- Du och dina kompisar visar oss inte respekt, ni ska betala 1000 kronor till oss, annars blir det mer stryk, sa Mirja,
Senare blev Mirja provocerad av en yngre kvinna i 22 års-åldern, som hon tyckte stirrade på henne och henne slog hon också på käften. Efteråt när den unga kvinnan låg utslagen på marken utanför småstadens resecenter och Mirja sparkade henne hårt i magen och ryggen, skrek Mirja högt, rätt ut i luften.
Mirja och hennes föräldrar kallas till Socialförvaltningen, eftersom någon har gjort en orosanmälan. De har tidigare blivit kallade till Socialförvaltningen av samma orsak, men då uteblivit. När socialsekreteraren ringt upp dem efter att de uteblivit från besökstiden, så har de skyllt på, att de har glömt bort tiden.
- Akta dig för min bror, sa Mirja till socialsekreteraren.
- Lägg av med dina hot, du är bara 15 år. Vet du varför du är här med dina föräldrar? Sa socialsekreteraren.
- Det är väl för att jag har slagit ner folk på stan, men de förtjänade det, de sökte bråk med mina kompisar, sa Mirja.
Mirjas föräldrar sitter tysta på soffan i besöksrummet. Mirja och socialsekreteraren sitter på varsin stol runt bordet.
- Om det är någon som vill ha en ”date” med mig så kostar det 1000 kronor och om han inte betalar så får han en smäll på käften, sa Mirja.
Ytterligare en orosanmälan hade inkommit, den här gången från Polisen. Både Polisen och Socialförvaltningens fältassistenter hade uppmärksammat Mirja och hennes tjejgängs våldsamma beteende. Två av flickorna är yngre än Mirja och de bor fortfarande i samma bostadsområde och de umgås även utanför gänget. De har känt varandra sedan flickorna var små och de två yngre flickorna har alltid sett upp till Mirja, även fast hon hela tiden dominerat över dem och de hela tiden har varit tvungna att följa hennes regler. Den ena flickan blev konstant av med småpengar som Mirja tvingade henne att överlämna och flickan kände sig hela tiden hotad av Mirja. Den andra flickan kom från en trasig missbrukarfamilj med en uppsjö av problem, hon blev under en tid tvångsomhändertagen enligt LVU (Lagen om vård av unga) av Socialförvaltningen och placerad i ett jourhem hos en annan familj, vilket senare övergick i ett familjehem innan hon fick återvända till sin ursprungsfamilj efter ett antal år och det var endast modern som fortfarande bodde kvar i bostadsområdet. Fältassistenterna hade till och med anpassat sitt arbetsschema till när Mirja och hennes tjejgäng befann sig ute på stan.

Lena känner en stark kraft inombords som drar åt allt hårdare runt bröstet, hon har svårt att andas för all ångest och oro. Hon är så ung, endast 14 år och redan så full av ångest och dödslängtan. Det känns lugnare när hon slår knogarna mot väggen till dess att blodvite uppkommer och blir synligt, på de sönderslagna knogarna. När ångesten blir outhärdlig tar hon fram en kniv ur en låda på sitt rum och skär sig i underarmarna så att blodet sakta sipprar fram och först då känner hon sig lugn och behärskad. Hon driver runt på småstadens resecenter för att söka kontakt med någon gubbe. Det är inte första gången som hon gör det. Hon vet spelreglerna. Gubben närmar sig från höger och hon vet vad som gäller.
- Vad kostar det? Räcker det med 500 kronor? Frågar gubben.
- Det blir bra, vi tar den lediga toaletten där framme, säger Lena.
Lena går in på toaletten och stoppar de skrynkliga hundrakronorssedlarna i vänster framficka på jeansen. Hon drar ner dem och de nedpissade trosorna till knäna och lutar sig fram över den skitiga toalettstolen. Gubben stänger dörren bakom henne, drar ner byxor och kalsonger innan han tränger in i henne bakifrån.
När gubben har lämnat toaletten tvättar hon av sig så gott hon kan och sminkar sig, för att sedan köpa en hamburgare med strips och en coca-cola i kiosken eftersom hon inte ätit på hela dagen. Gubbens skrynkliga sedlar kommer väl till pass eftersom mamma som vanligt inte är hemma. Hon har träffat en ny missbrukarkille som hon röker gräs och super tillsammans med innan de drar i sig några linor med Cola för att bli ordentligt påtända i samband med att den intensiva påsättningen inleds. Utan en tanke på dottern Lena och utan ansvar, har modern inte något intresse av att det som vanligt är tomt i kylskåpet hemma i hennes och dotterns lägenhet.
Att gå till skolan under dagen och äta där är inget alternativ, Lena är inte välkommen i alla fall. Läraren och de andra eleverna tycker bara att det är skönt att hon är borta. Mindre stök i klassrummet och både elever och lärare är nöjda. Varför skulle hon gå till skolan och äta i matsalen för, det blir bara bråk med läraren och de andra eleverna. Hon lutar sig framåt och stryker undan håret ur ansiktet innan hon spyr upp all mat i en buske utanför resecenter och den starka kraften inombords, drar åt allt hårdare runt bröstet. Hon känner sig allt mer hjälplös.
Senare samma kväll befinner sig Lena ensam utanför småstadens resecenter med en smak av spya i munnen och desperat skriker hon för full hals rätt ut i luften.

Agnes är bara 12 år men med en vrede som redan överträffar det mesta. Det har hennes omgivning fått känna på vid ett antal tillfällen Hon har inte kunnat kontrollera sina utbrott det senaste året. Hennes mamma känner sig allt mer desperat och vet inte hur hon ska kunna hantera Agnes. Utbrotten blir allt mer våldsamma och destruktiva. Skolan har föreslagit en gruppverksamhet tillsammans med föräldrar och barn i samma situation. Man skulle träffas vid tio tillfällen och prata om hur våldet och den dåliga kommunikationen mellan barn och föräldrar skulle kunna upphöra och vilka förhållningsregler som krävdes. Barnen och föräldrarna skulle ha ett antal övningar att utföra tillsammans mellan träffarna.
Agnes slänger lampan som står på byrån i vardagsrummet i golvet med en sådan kraft att den går i krasch och de krossade keramik delarna sprids ut över golvet och mattan tillsammans med allt damm. Hon river ner tavlor från väggarna och trampar på dem hårt och aggressivt, så att träramarna knäcks och högar av träbitar bildas på golvet, innan hon tar det tunga askfatet i sten som mamman köpte på en resa till Spanien för flera år sedan och slungar iväg den med full kraft mot sin mammas käke.
- Jävla kärring! Din mat smakar skit, säger Agnes.
Mamman träffas över tänderna av det tunga askfatet och hon känner en smak av järn när blodet fyller munhålan. Mamman känner sig helt hjälplös inför sin dotter och vet inte hur hon ska bemöta henne, hon funderar en lång stund på vad hon ska säga till sin våldsamma dotter och hur hon ska få ett slut på hennes destruktiva och våldsamma utbrott.
- Vad vill du egentligen Agnes, jag har alltid försökt att stödja dig, du är så aggressiv och våldsam. Vad vill du? Frågar mamman.
- Det ska du få reda på din jävla kärring. Det är bara en sak som jag vill veta. Varför sitter pappa i fängelse? Frågar Agnes.
- Jag lovar att berätta om varför din pappa sitter i fängelse när du blir lite äldre, säger mamman.
Agnes ställer sig mitt i rummet och skriker för full hals, rätt ut i luften tills hon blir allt mer illröd i ansiktet. Sedan springer hon uppför de branta trapporna i huset i full fart till övre våningen och smäller igen dörren bakom sig till sitt rum och låser in sig för att få vara för sig själv och lugna ner sig.
På natten när Agnes sover, drömmer hon att hon kommer glad till skolan, hennes far har avtjänat sitt fängelsestraff och är återigen hemma hos familjen. Han har börjat att arbeta hos en tidigare arbetsgivare, endast en timanställning men ändå ett arbete, Det är ingen självklarhet för någon som har avtjänat ett fängelsestraff.
Agnes kan berätta om att hennes pappa är tillbaka, givetvis har han inte suttit i fängelse utan arbetat utomlands under en längre period. Agnes är i alla fall lycklig över att ha sin pappa tillbaka igen. Det aggressiva beteendet är som bortfluget och hon är som en helt ny tjej med vanliga intressen och en fungerande familj.
Hon lärde sig en hel del i familjeutbildningen tillsammans med sin mamma. Hon kan hantera konflikter på ett helt annat sätt nu och hon blir inte längre arg utan anledning. Hon följer sin mammas förhållningsregler och har fått klart bättre betyg i skolan.
Allting har förändrats till det bättre, sedan hennes pappa avtjänat sitt fängelsestraff och återigen kommit i arbete.
Mörkret lägger sig sakta över de eländiga, förtappade och klandervärda. De som ingen vill kännas vid eller vill ta ansvar för.

Jag gav ut en novellsamling Safari på Författares bokmaskin 2012, förnärvarande arbetar jag med ett nytt novellmaterial.
Sigvard Läth är medlem sedan 217. Sigvard Läth har 18 publicerade verk

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Annons:
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Anders Berggren

Skrivande livsnjutare. Jakten Efter Verkligheten är efter Förändringen den andra utkomna boken i en tilltänkt serie om fem. Skriver nu Jakten på Sanningen.

Anders Berggren

På andra plats denna veckan: Klas Stenborg