Publicerat
Kategori: Relationer noveller

Den nakna sanningen


På en uteplats vid en villa i en förort till huvudstaden satt 2 män och samtalade. De drack kaffe och småpratade. Man fick intrycket av att de kände varandra bra med anledning av den vänskapliga tonen. Sedan sa en av de två efter en stund oväntat för en åhörare ”Jag vet inte var jag har dig?” sa en man och tittade plikttroget och urskuldande på den andre. Han skruvade något på sig och frågade ”inom vilket område menar du?” ”Hur menar du egentligen?” frågade han vidare. Han stirrade på den andre med fördömande ögon och vände ryggen åt den andre en stund. Varefter han vände sig tillbaka mot den andre och sa ”Är man säker på sig själv så vet man det” ”Du är lite för osäker på dig själv” sa han sedan. ”Hur menar du egentligen?” frågade den andre mannen. ”Du svarar inte på min enkla fråga om var jag har dig. Du kommer bara med motfrågor och en undvikande blick” sa han sedan. ”Jag tror du är jag-svag och undviker alla svåra ämnen. Jag har nog kommit på hur du tänker. Är inte du lite som don Quijote i Cervantes roman? Du ser lite galen ut” sa han sedan. En av männen som blivit tillfrågad började skratta retfullt och sa sedan ”Nej. Jag kommer från ett starkt släkte. Någon jag svaghet vet jag inte om jag har. Säg mig någon som inte är någon”. Mannen som undrat var han hade den andre sa sedan ”Det finns det ju inte. Men tillvaron består ju av vinnare och förlorare. Har inte du varit lite oansvarig i ditt tidigare liv?” ”Nej jag har varit i allra högsta grad ansvarskännande” sa en av männen sedan. ”Uppenbarligen känner du inte mig särskilt bra” fortsatte han sedan. Mannen som undrat var han hade den andre sa sedan ”Det var ju det jag sa. Jag sa ju att jag inte visste var jag hade dig”. En tystnad spred sig sedan över uteplatsen och de två satt tysta och teg någon minut. En av männen sa sedan med förtrolighet ”Så det är den nakna sanningen du vill ska gälla?!” ”Jag vet inte om det är så bra” svarade mannen som blev tillfrågad. ”Om du inte tror på det. Vad tror du på då? Påklädda lögner?” sa mannen som undrat”. Den andre mannen sa sedan ”Nej några lögner känner jag inte till. Det finns inga som ljuger idag nuförtiden. Alla är så ärliga. Se bara på den pornografiska branschen där vill de visa upp sig hur mycket som helst i sin privata situation. Utan några kläder på. Där råder verkligen den nakna sanningen”. Den förste mannen som undrat sa ”Nog finns det de som ljuger. Där tror jag du har fel. En del är inte så ärliga som de ger sken utav. Tillvaron kan vara bedräglig.” ”Hur ser du på detta med den nakna sanningen då? och den pornografiska branschen?” frågade den andre mannen. En av männen sa då ”Jag vet inte om det är så bra med den nakna sanningen. Förr var det tabu med sådant i det offentliga livet. Numera har det blivit praxis och kutym med att vilja visa upp sig i nakenkostym. Troligtvis som något mått på mod, och frigjordhet. Att vi har kommit något vart i utveckling”. ”Menar du att de visar upp sig i den nakna sanningen enbart av det skälet?”. ”Jag kan inte komma på något annat skäl. Jag har försökt förstå mig på vad som driver dessa människor i den pornografiska branschen men inte lyckats inse vad det beror på” sa sedan den andre mannen. ”Dom filmar för att kunna bevisa vad som hänt och för att dokumentera. Om någon skulle få för sig att anklaga dom för något falskt och en lögn. Dom kanske tycker det är videokonst det de skapar?” sa sedan en av männen. ”Tror du?? Det är inte för att publicera dem offentligt för att kunna ha något att anklaga andra för som tittar på deras filmer?” sa den andre mannen. Och fortsatte ”Om du har några bevis för ditt påstående!?”. ”Så kan det vara. Förstår du inte att det har med maktutövning att göra!? Det är den senaste tidens melodi. Mer fokus på den private enskilde användaren som sitter i sitt hem ensamen.” sa en av männen sedan. ”Det är den nakna sanningen. Du ville ju ha det såhär. Några lögner vill du ju inte veta av. Nu vet du lite mer än innan var du har mig” sa en av männen som blivit tillfrågad var den andre hade honom. De två männen reste sig och tog varandra i hand. Och en av dem sa "Låt oss skiljas som 2 goda vänner". "Javisst" sa den andre mannen. Och något omtumlade av det frivola samtalet tumlade de 2 ut i världen på andra möten.

20200426
Taleptox

En ingenjör som skriver dikter, essäer och noveller. Mina texter är oftast konstnärliga skönlitterära fiktioner i det abstrakta. Varje likhet med verkliga händelser är en tillfällighet och bygger på en människas logiska inbillningsförmåga. Oftast bygger mina texter på sådant jag varit med om eller hört talas om som jag sedan skapat, omvandlat och förändrat till skönlitterära fiktioner.
Taleptox är medlem sedan 2024 Taleptox har 18 publicerade verk

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Ann Larsson

Snart femtioårig fyrbarnsmamma från Norrbotten som alltid älskat att skriva.

Ann Larsson

På andra plats denna veckan: Petra Christiansen