Publicerat
Kategori: Relationer noveller

En jobbansökan och en cykeltur

Jag hade sökt ett utannonserat jobb på ett statligt verk som dataadministratör. Jag åkte bil dit och parkerade på en parkering i närheten, och kom dit och två personer mötte mig i entrén. Jag visades runt i lokalen. Det var flera rum och i varje rum satt det en människa vid ett skrivbord med dator och bildskärm på. Sedan gick vi genom en korridor till ett av konferensrummen och satte oss, det var jag, en psykolog och en av avdelningscheferna. På den vita tavlan var det ritat en pyramid. En av de två avdelningschefen pekade på den vita tavlan och sa ”arbetsordning i en pyramid gäller här.” Och han fortsatte ”Här måste man ha arbetsledaregenskaper för att få jobba. Vi tar inte in vad som helst här. Förhållanden är komplicerade. Och människor vill ha det så också.” sa han. De hade sannolikt läst min ansökan på jobbet. Psykologen hade redan bestämt sig. Han var helt övertygad om utifrån sina fördomar att jag var galen och sjuk. Han frågade sig inte ens om det var hans egna inbillan som spelat honom ett spratt. Han var i sitt inre säker på sin sak. Men han saknade bevis. Han delade ut en enkät för att få mig att fylla i den för att införskaffa bevis för sin tro. Han trodde sig ha fått höra så mycket illa om mig, sådant som kan klassas som grovt förtal. Grundat på människors inneboende förmåga att inbilla sig och döma utifrån hur människor ser ut vid en första anblick. Jag fyllde i enkäten fast jag blev rådd och tillsagd att inte göra det. Det kan väl inte vara så farligt med en enkät tänkte jag!? Vi översköljs med enkäter och tester ända från barns ålder, genom skoltid och långt in i vuxen livet med. Vad gör väl en enkät mer eller mindre ifylld tänkte jag? För övrigt är det i psykologin ett autistiskt drag att ha en vilja till att testa av omgivningen. Gör det de som testar andra till autister då? Jag fyllde i enkäten, det var frågor av allmän sort om hur man skulle bete sig och vad man skulle göra i olika situationer, och han tog sedan emot den. Han ögnade snabbt igenom den och sa sedan ”Du är schizofren och känner dig förföljd. Det är vad jag får ut av dina svar på våra frågor.” ”Jag är ingenjör och dataadministratör. Jag har utbildning.” sa jag. ”Det kan jag inte se något av i dessa svar” sa han likgiltigt och fortsatte ”Sen saknar du sjukdomsinsikt också. Det syns på dina svar” sa han. Avdelningschefen sa inget utan såg mest nöjd ut. Ännu en mindre att anställa, här får han inget jobb mer tänkte han. Och sa sedan ”Vi hör av oss. Tack för visat intresse”. Anställningsintervjun avslutades och 3 veckor senare kom det ett brev från det staliga verket ”Tack för visat intresse. Vi har valt att gå vidare med annan sökande. Och vi önskar dig lycka till med ditt fortsatta arbetssökande”. Jag fortsatte att söka jobb. Tre veckor senare var jag ute på en cykeltur och då ringde det på telefon. Jag hade precis köpt min första begagnade mobiltelefon och jag svarade. I andra änden presenterade sig en psykolog från sjukhuset som sa att han gärna ville träffa mig. ”Jag mår bra och känner mig frisk. Hur har du fått tag i mitt nummer?” sa jag pratandes i telefon medan jag cyklade på. ”Vad gör du?” frågade psykologen. ”Jag sitter på en cykel och cyklar” sa jag. Och fortsatte ”Var det något mer du ville? Är du nöjd så?” frågade jag. ”Nej det är jag inte. Jag vill gärna träffa dig” sa han. ”Det får bli en annan gång det. Jag är upptagen nu med jobbsökande. Hejdå” sa jag. Och la på luren på telefon. Och jag fortsatte att cykla på cykelbanan. Sedan en tid senare efter det flyttade jag till en annan stad då jag kommit in på en utbildning. Och psykologen som ringt till mig när jag var ut på en cykeltur träffade jag inte då den gången. Och livet gick vidare.

20200524
Taleptox

En ingenjör som skriver dikter, essäer och noveller. Mina texter är oftast konstnärliga skönlitterära fiktioner i det abstrakta. Varje likhet med verkliga händelser är en tillfällighet och bygger på en människas logiska inbillningsförmåga. Oftast bygger mina texter på sådant jag varit med om eller hört talas om som jag sedan skapat, omvandlat och förändrat till skönlitterära fiktioner.
Taleptox är medlem sedan 2024 Taleptox har 18 publicerade verk

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Ann Larsson

Snart femtioårig fyrbarnsmamma från Norrbotten som alltid älskat att skriva.

Ann Larsson

På andra plats denna veckan: Petra Christiansen