Publicerat
Kategori: Novell

En mumin vinter historia

Solen steg långsamt över isen och speglade sig i den. Too-ticki satt vid bryggan och såg ut över snön som skiftade färg i och med att dagen inträdde. Hon kände sig nöjd. Hon gillade känslan av träbron under fötterna, den kylliga vinden och den starka solen som klättrade sig allt högre på himlen. Det skulle bli en fin dag.

Hon gick in i badhuset och plockade omsorgsfullt ut de skridskor som hon hade gjort. Hon hade inte invigd dem än. Hon hade väntat tills hon riktigt haft lust. Nu var tiden, och ingen annan. Isen glittrade nu fullkomligt då solen stod som högst på himlen. Too-ticki satte iväg, långt långt ut. Solen lös henne i ansiktet. Hon kände hur vinden blåste med henne och förde henne framåt.

Plötsligt darrade de om nosen på henne. Det luktade brasa. Hon svängde av mot där lukten kom ifrån och såg mycket riktigt en präktig eld som hade byggts upp. Någon verkade ha övergett den.

Det var slarvigt av dem, tänkte Too-ticki argt.

Hon skulle just till att kväsa den när hon plötsligt fick syn på Mårran. Hon stod ensam på isen och stirrade längtansfullt på elden. Too-ticki lätt elden vara och ryckte på axlarna. Hon gled vidare. Så hon hade alltså kommit hit. Inte undra på att det inte var något liv i närheten. Alla gömde sig väl. Too-ticki undrade när hon skulle fara sin väg. Det skulle bli besvärligt att ha henne runt hela vintern. Hon gled surmulet tillbaka till badhuset och satte sig för att värma sig. Efter en stunds vila reste hon sig igen. Hon skulle hugga ved. Det fick bli brasa inomhus den kvällen.

Skogen var betydligt livligare än stranden hade varit. Fåglar kvittrade i träden och ekorrar sprang runt. De alla var för små och för stissiga för att riktigt prata med. Too-ticki hade dessutom besvär att hitta ett träd där inte någon redan bodde. När hon äntligen tyckt sig hitta ett träd utan fåglar och ekorrar och allehanda småkryp och börjat hugga ropade någon.

”Hallå! Låt bli mitt hus!”

Något rött och argsint satt i trädet ibland barren. Det var Lilla My.

”Inte visste jag att det var dit hus. Jag trodde du låg i idé”

”Inte nu längre! Det blev så fasligt kallt så jag kunde inte sova.”

”Det är för att Mårran har kommit hit”

”Åhå?” Lilla My höjde ett ögonbryn.

”Var det du som hade gjort upp brasan?”

”Det kan ju hända. Jag såg henne på avstånd förstår du så jag tänkte locka dit henne. Jag ville se hur hon såg ut på nära håll”

Too-ticki suckade. Det här var just månljust. Nu skulle hennes osynliga näbbmöss inte våga spela någonting alls medan Mårran strök runt. Hon släkte i alla fall eldar utan uppsikt, tänkte Too-ticki. Det var ju alltid något.

Lilla My hoppade ner. ”Jag tycker att vi värmer oss. Har du kaffe hos dig?”

När natten kom satt Too-ticki och Lilla My i stugan och drack kaffe. Mårran stod utanför fönstret och såg längtande in på elden och värmen.

Lilla My klättrade upp på fönster räcket och såg tillbaka. ”Att hon aldrig tröttnar” anmärkte Lilla My förundrat.

”Jag börjar få slut på ved. Du kan hjälpa mig hugga ny imorgon.”

Lilla My nickade. Hon upptäckte plötsligt Too-tickis skridskor som låg på marken.

”De där skridskorna är för stora för mig! Jag ska göra mina egna!” Utropade Lilla My.

”Det kunde vara en idé. Det tog mig dock hela hösten att få de där klara”

”Det kanske duger lika bra att glida på magen då. Nej vet du vad. Jag ska ut och prova.”

”Gör det. Var försiktig bara.”

”Inte skräms jag av några mårror”

Lilla My gick ut i den kolsvarta natten. Hennes ögon lös i mörkret. Mårran stod och stirrade på henne när hon kom ut med sina små kalla uttryckslösa ögon. Lilla My skuttade ut på isen. Hon njöt av tystnaden runt sig. Mårran följde henne med blicken. Hon mindes att hon hade tänt brasan. Hon visste att hon kunde tända en brasa igen. Mårran rörde sig långsamt bort från ljuset i badhusets fönster och började hasa efter Lilla My istället.

Too-ticki hörde plötsligt hur musik började spelas från under bordet. ”Så den där gamla Mårran lämnade i alla fall. Det var ju bra det”.

Efter en lång stund kom Lilla My tillbaka inskuttande. ”Jag skakade av mig henne. Nu är hon väl påväg till några andra stackares hus. Det fungerar utmärkt att glida på magen över is förresten”

Jag är rätt ny till skrivande och att publicera här är förhoppningsvis ett sätt för mig att bli bättre! ^^ Tänker publicera små kortare texter eller scenarion här och hoppas att det är något som någon kan uppskatta. Jag går en skrivarkurs (som jag just börjat på) och jobbar på en bok som jag inte kommit långt på än. Men hoppas kunna bli klar med den nån gång i år, eller åtminstone komma långt på den.
Helga Korpvinge är medlem sedan 2.64 Helga Korpvinge har 3 publicerade verk

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Annons:
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Anders Berggren

Skrivande livsnjutare. Jakten Efter Verkligheten är efter Förändringen den andra utkomna boken i en tilltänkt serie om fem. Skriver nu Jakten på Sanningen.

Anders Berggren

På andra plats denna veckan: Fredrik Trulsson