Kategori: Övernaturliga noveller
Sanningen om Deqa Muhammad
Deqa hade bestämt träff med tjejerna från mosken, de skulle gå över tafseer till kapitel 20 hos henne.
Hon hade precis tid att plocka undan lite och tända rökelse, men hon kom på att det fattades kryddor till teet.
Hon tog på sig abayan och slängde sin hijab över huvuded, hon brydde sig inte om hur den satt bara att den satt.
Hon tog snabba steg till näraffären, "salaam" så hon fort och forsatte till kryddsektionen, "där" tänkte hon och tog en påse med kardemumma.
På vägen tillbaka småsprang hon och ville inte uppehållas av nyfikna grannar som ropar och viftar vilt.
Hon var imponerad på sig själv hur snabbt hon hann med allt, för nu ringde det på dörren.
Alla hängde av sig och forsatte fram till vardagsrummet, de blev oense om hur man skulle sitta när man läste högt av boken.
Några ville sitta i soffan andra på golvet i en cirkel, golvet passade bra tykcte de flesta, nu kom Deqa in med servisen och ställde av på bordet. Maryan erbjöd att hjälpa till att hämta resterande från köket.
Nu satt alla i en cirkel och läste högt varsin vers från kapitel 20, det gick medurs. Det var Maryans tur, hon satt bredvid Deqa i cirkeln.
"Jag är din Herre! Tag av dina sandaler; du står nämligen i den heliga dalen Tuwa." "Jag har utvalt dig till profet; lyssna nu noga till det som skall uppenbaras för dig."
Maryan knuffade lätt på Deqa som hakade upp sig, "hoppa över den och ta nästa om du inte kan den" viskade Maryan över axeln.
Nu tittade alla oroligt på Deqa som verkade ha gått i trans, "hämta vatten" ropade någon, "hon är besatt" sa någon annan.
De lät henne ligga ner och täckte med filt, sedan tog de alla fram verser mot onda andar, nu började Deqa skrika "sluta, sluta, sluta"
Men tjejerna brydde sig inte om det utan forsatte att läsa högt i takt, "I GUDS, DEN NÅDERIKES, DEN BARMHÄRTIGES NAMN, SÄG:
Jag söker skydd hos gryningens Herre, mot det onda i det som Han har skapat, mot det onda i nattens tätnande mörker, mot det onda från dem som blåser på knutar..."
Deqa låg och vred och vände sig på golvet, ibland satt hon upp och skrek "bort med er! "jag vill bort"
Nu började hon knuffa en av de och försökte även dra av hennes schal, "vi måste binda henne" sa en av de...
Deqa ligger nu bunden på golvet mitt i en cirkel och tjejerna fortsätter att läsa i hög takt, några läste sina verser och blåste över vatten i en kanna som de sedan skvätte på Deqa.
Hon skrek till och svor en massa åt dem, "vem eller vad är du" frågade en av de och Deqa svarade med skratt i en mörkare och vassare ton.
Men de lät sig inte skrämmas, utan fortsatte med att förhöra Deqa, "hur kom du in?" "Sihr sihr sihr sihr...!" skrek Deqa irriterad medans hon höll och tryckte på sitt huvud.
"Är det där du sitter?" frågade Maryan, "vi kommer att bränna ut dig på ett eller annan sätt" fortsatte hon när hon inte fick något svar från Deqa som nu började grina.
"jag vill inte gå, Jag kan inte Gå" "jag måste döda henne, mitt jobb, mitt jobb, mitt jobb" skriker Deqa ur kontroll.
"Berätta vem du är och varför du kom!" Säger en av tjejerna i skärpt ton till Deqa. "du kom genom magi sa du sen då, Vem har skickat dig och varör?"
"17:30 och 4" skriker Deqa "de har sent mig, jag är en av shaytan från Jinn" lägger hon till.
"Men varför, varför just hon, vad vill ni med henne?" "hindra henne, hon får inte gifta sig och föda!" "hon är från 47 och måste hindras, hinder hinder hinder!" Fortsätter Deqa skrika och gapa.
"Tyst med dig!" säger Maryan arg och tömmer kannan över Deqa. "Hon kommer att gifta sig, och hon kommer att få det Allah skänker henne av glädje och det finns ingenting ni kan göra åt det, Om Allah vill vem vågar ställa sig i vägen? Låt dem försöka."
De sätter sig i cirkel med Deqa i mitten igen och letar fram en specifik vers från kapitel 2, nu börjar de alla läsa högt i takt, "Däremot lyssnar de till vad onda väsen berättar om Salomos välde.
" Det var dock inte Salomo som hädade Gud utan dessa demoner, vilka undervisade människorna i trolldom och i det som hade uppenbarats för de två änglarna i Babylon, Harut och Marut. "
"Men dessa två undervisade ingen utan att först säga: "Vi är bara en prövning och en frestelse; förneka därför inte Guds välgärningar!"
"Demonerna lärde sig av dem hur man sår missämja mellan en man och hans hustru, men de kan inte utan Guds vilja skada någon med detta; och vad de lärde sig skadade dem själva utan att vara dem till någon nytta. "
"Och ändå hade de fått veta att den som förvärvar denna kunskap inte blir delaktig av den eviga glädjen."
" I sanning en ödesdiger byteshandel, i vilken de sålde sina själar! Om de bara hade vetat...! "
"jag måste gå på toa" säger Deqa som verkade komma till sig, "Nej, det är inte Deqa lyssna inte på vad den säger, låt henne inte gå!." sa någon.
"jag håller med dig" sa en annan "det är djävulen som önskar klaga till sina Khubth och Khabaa-ith, kvinnlig och manlig djävul, du vet dem som bor på toaletter!"
"vi kan knappt klara av den här som det lutar åt, och det kan komma ut en hel armé, vi vet ju inte hur de resonerar jävlarna, kan vi inte fortsätta en stund till för att få mera information? "
"Jag måste verkligen gå!" säger Deqa bestämd, hon får hjälp med att få loss repen och ställer sig upp och går.
Under tiden börjar tjejerna plocka undan lite i rummet, någon tittar på klockan, "det börjar att bli sent, kan vi inte fortsätta imorgon?"
"Ja låt henne vila och komma i form det är bra för henne, hon måste bli utvilad och alert, detta här tar på krafterna!"
Det blev de överens om, att sätta stop för denna kväll. "Vi stannar kvar en stund till, vi vet ju inte vem det är som är där inne."
säger Maryan och tittar på Layla. "ja, en stund till." bekräftar Layla , hon går bort till badrummet och knackar på "kommer du ut snart?"
Hon hör en flush och tänker att det kanske inte är nödvändigt att stå där och vakta, hon går och sätter sig i köket och väntar.
Deqa kommer ut och tjejerna försäkrar sig om att det verkligen är hon, "Drick det här." säger Maryan "det är Tahleel i vatten, sen kan du smörja dig med det här."
Hon pekar på en flaska med oliv olja, "vi hann läsa över relevanta verser, det är viktigt att du smörjer ordentligt med oliv-olja och glöm inte bakom öronen, 3 gånger över öronsnibben så slipper du att hållas vaken"
"God natt, hoppas du kan sova ändå insha Allah, salaamu aleykum!"
"Wa aleykum wassalaam!" vinkar Deqa av de och stänger dörren.
Deqa tar sig en lång dusch och gör sedan wudu tvagning, hon märker att klockan har slagit fem över halv tolv på natten när hon kommer ut.
Hon skyndar på och tar fram bönemattan och tänker att hon kan vänta med att smörja in sig med den heliga oljan, hon måste fort hinna be Isha innan den går ut.
Hon smörjer in sig efteråt och tar ett glas av det heliga vatten i kannan och dricker snabbt, sedan går hon ut till köket och ställer in kannan i kylskåpet.
Hon börjar med att göra sig i ordning för natten, men plötsligt slår taklampan ut av sig självt, Deqa blir rädd och springer ut till köket för att leta fram reserv.
Hon känner sig faktiskt lite fånig och lättskrämd, hon drar ut lådor där inne och börjar leta otåligt,
men nu börjar lampan i köket blinka och snabbt innan den exploderar och sprutar runt glasskärvor.
"Vad vill ni?" skriker Deqa rädd i mörkret, innan hon springer bort till sovrummet, där inne hämtar hon mobilen för att slå på och spela upp Koranen, det måste höras i hela lägenheten tänker hon och kopplar in högtalaren.
Hon sätter sig bredvid och lyssnar, hon är trött men hon måste hålla sig vaken tänker hon.
Svårt att strida mot något man inte kan se, hon tackar Allah för att ha sent ner den Heliga Koranen "vad skulle vi tagit oss utan..." säger hon för sig själv.
Hon somnar till och ser sig själv ute gående tillsammans med några okända barn i afrika, de trallar, skuttar och går alla hand i hand från gata till gata i en stökig stad mitt på natten.
Plötsligt stannar hon till, "vänta jag har tappat något, hjälp mig hitta..." Alla böjer sig ner på marken för att leta, "vad har du tappat?" frågar en liten flicka, den enda flickan av barnen.
"mitt örhänge." svarar Deqa, "här jag har hittat den, titta!" ropar en pojke "Åh tack snälla..." Plötsligt står en man klädd i svart framför de, han står och tittar på flickan.
Sen vänder han sig till en av pojkarna, innan han sträcker ut sin arm så att den nästan nuddar flickans huvud. "kom barn, vi måste gå nu." ropar han.
"Nej gå inte, vänta snälla vart ska du ta dem?!" vädjar Deqa till mannen, men de verkar redan ha hunnit en bra bit bort på vägen så fort.
Deqa springer efter, men hon hinner inte ikapp, hon ser hur flickan vänder om ibland och tittar på henne bekymrad. Hon har flätad hår, klädd i vit klänning och knallröda skor.
Deqa undrar vad hon heter flickan medan hon fortsätter att gå i samma riktning, framför sig ser hon en kvinna komma mot henne och hon tappar sikte, Deqa stannar istället upp och väntar på att möttas av kvinnan.
Deqa ger en beskrivning av mannen som förde barnen och hoppas på att kvinnan kan hjälpa henne på något sätt. Kvinnan pekar på ett stort, gammalt och obebodd hus rakt över gatan.
"Där, de gick in där." Säger kvinnan med hes röst och går vidare sin väg.
Hon går in i det stora huset över gatan. Det ser inte ut som någon har gått in hit på ett bra tag tänker Deqa, inte ens en katt.
Som dammet ligger över golv och tak, inga spår att de tog denna väg och kvinnan från gatan måste ha sett fel.
Deqa går ut och möts av samma kvinna, hon står och väntar på henne innanför grindarna, "du kommer för sent!" säger hon med sin hesa röst och pekar beskyllande på Deqa.
"För sent?" frågar Deqa förvånad, " ja, han tog hit barnen för två år sedan i 2013."
Deqa vet inte vad hon ska tro annat än att kvinnan måste vara galen, "tack för hjälpen, jag klarar mig." säger Deqa för att skaka av henne.
"Det du såg var ett repris av händelsen..." forsätter kvinnan att säga och kommer närmare, ansikte mot ansikte mot Deqa. "Någon har betalat honom att offra barnen för svart magi mot dig."
Kvinnan går in i huset och Deqa följer efter och båda stannar till vid ett sophög , kvinnan böjer sig ner och börjar att rota i högen, "titta här!" säger hon och drar ut ett litet rött sko mitt bland allt,
"känner du inte igen den?" frågar hon arg och viftar med den som om hon tänker kasta den på Deqa.
Deqa tttar på skon och svett börjar rinna på henne, "var är den andra?" är allt hon får ur sig.
Kvinnan böjer sig ner bland sophögen och böjar att rota igen.
"Den finns inte här, han måste ha tagit den och använt den i häxritualen." Säger kvinnan efter en tankegång, "du såg händelsen efter din behandling." forsätter kvinnan att berätta.
"Det händer ibland när man skakar om en lagt trolldom." Deqa står som spikad och lyssnar häpet på kvinnan som fortsätter, "du kan inte få tillbaka barnen de har gått,
allt du behöver tänka på är att forsätta med din behandling och låsa upp det de har låst insha Allah."
Kvinnan ställer sig upp och går, "vänta, vem eller vilka har lagt det på mig?" skriker Deqa efter kvinnan som stannar upp och ropar, "många vill dig illa, och lika många vill dig väl, du är en stjärna sent för lysa upp i mörkret, vakna nu, vakna!"
"Hallå vakna, du kan inte sova bort dagen fattar du" säger Deqas bror som ryckte till Deqa för att väcka henne.
"Vad, när kom jag hit, har det hänt mamma något?" gapar hon förtvivlad. "lugn, Du kom för en månad sen och mamma mår bara lite sämre."
Deqa springer bort till ett närliggande rum och där ligger hon, hennes mamma. Deqa kramar om henne och stryker lätt på hennes svullna kind.
"Väck henne inte, vi har precis lagt henne." säger Deqas bror irriterad vid dörren. " men jag har saknat henne så mycket." Svarar Deqa som försvar.
"Men ärligt, varför minns jag inte resan?" Undrar Deqa vidare. "du kom hit för att jag bad dig, mamma blev sämmre och jag klarar inte av henne själv, och du tog flyg sen taxi hit.
Forsätter hennes bror otåligt irriterad och vill helst slippa Deqas frågor. "Men jag kan inte ha sagt up mig från jobbet, och vad hände med min lägenhet och alla saker, varför minns jag inte?!
"Snälla kan vi inte ta det en annan gång, jag har inte tid just nu jag måste gå." han ställer sig upp och tar sin jacka i hand och går ut.
"Att tappa bort en månads minnen är lite mycket." säger hon för sig själv, hon går bort till rummet bredvid och hittar en stor brun resväska som står ouppackad.
Hon minns inte koden till väskan, hon ställer sig upp och går till köket för att koka sig kaffe. Hon tar sig en kopp till rummet och sätter sig ner vid väskan,
hon tar en klunk och funderar, hon ställer koppen på ett bord och drar till sig väskan. Hon provar en kod, 322. "skull and bones!" säger hon högt och väskan öppnas.
Det var inte mycket i väskan som hon hade trott, några böcker, en labbjacka, stetoskop, reflexhammare ett par blåa arbetskor och ett adresserad kuvert.
Hon tar upp kuvertet, och det står att läsa : "From the ministry of education, Strada Piata Mare 17 Buchuresti." Hon river kuveret och tar sin kopp i ena handen och brevet i den andra.
"Dear Miss Deqa, we inform you that your license will not be ready for another month maybe more.
It's difficult to say much at this moment because the committee of the university is still in a disagreement concerning your licence exam.
Maybe you will have to retake it, I don't know, I know you have a copy that you passed, but if the committee cannot agree, I really don't know what to tell you at this moment.
I will inform you about any changes as soon as I have any, don't worry everything will be ok.
Secretary of Ministry of Education. /Buchuresti."
Hon hör ljuded av nycklel som sätts in och vrids i ett lås, hon stoppar in brevet i kuveret och drar väskan snabbt intill väggen under ett fönster och går och tittar efter.
Kanske är det hemtjänsten, tänker hon och tittar på klockan som har slagit 18:00. "Salamu aleykum säger en kvinna i hallen hon står och kämpar med att knäppa knappar på arbetsskjortan.
"Wa aleykum wassalaam Shukri, är det bara du ikväll eller kommer det någon mer?" "jag väntar på att Starlin ska dyka up, jag gillar inte att vänta på henne, hon måste lära sig att komma i tid." Säger Shukri som ännu inte fått knäppa.
"Jag kan hjälpa dig att ta upp mamma så länge, här är en större skjorta nästan ny." "Tack!" säger Shukri och båda går in till Deqas mamma.
"Hej mamma, du ska komma upp nu och vi ska hjälpa dig." säger Deqa och pussar sin mamma på pannan. De hjälps åt med hjälp av ett gåbord, " kan du dra hit mobila toaletten?"
Säger Deqa, och hon leder sin mamma en bit bort från sängen för att göra plats sedan låter de henne sitta en stund för sig själv.
"Hon verkar tröttare än vanligt och uttorkad." Säger Deqa och häller upp vatten i ett glas och skär upp cirton i fina skivor som hon slänger i glaset så att det skvätter om.
"Hon måste få dricka mera vatten... det måste ni se till." forsätter Deqa och Shukri nickar i överens med Deqa. De går in tillbaka och tvättar henne sen flyttar de henne över till en stol och räcker henne ett glas citronvatten.
"Salaaamu Aleykum, förlåt att jag är sen..." Säger Starlin vid dörringången. "jag var tvungen att stanna längre hos en annan klient en bit härifrån och ni vet hur det är med busstider på helger.
"Men det är så nästan jämt med dig, man orkar inte..." Klagar Shukri. Deqa låter kvinnorna ordna med sitt och går bort till sitt rum.
Jobbet, Jag måste ringa tänker hon. Hon tar fram mobilen och slår 00358713261204, det ringer ett tag innan..."Hej du har kommit till Vasa central sjukhus geriatriska avdelning, vad kan jag hjälpa till med?
"Hej jag heter Deqa och har jobbat på avdelningen ett underläkarvikariat och önskar komma i kontakt med avdelnings chefen." "Hon kommer åter imorgon, kan jag ta ett meddelande kanske?"
"Ja hälsa att Deqa Muhammad har ringt angående tjänsten." "ok, jag ber henne ringa dig på detta
nummer som du ringer från." "Tack snälla, och ha en bra kväll." "Detsamma." och de lägger på.
Farhiya är medlem sedan 2019 Farhiya har 51 publicerade verk
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Ann Larsson
Snart femtioårig fyrbarnsmamma från Norrbotten som alltid älskat att skriva.
På andra plats denna veckan: Petra Christiansen