Publicerat
Kategori: Relationer noveller

Kan vi snälla stanna tiden

Kan vi snälla stanna tiden. Här och nu. Med henne. På denna busshållsplatsen. Påväg hem till någon snubbe som har en kompis. Jag kommer ligga med honom, för det betyder att jag får spendera ytterligare lite tid med henne. Min bästa vän, min partner in crime, wingman, drinking buddy- hon som jag är kär i.

Dagen efter var det återsamling. Hela gänget i en soffa med pizza. Förfesten var avklarad, vem hade ramlat, vem var för full för att hänga med och vem betalade egentligen taxin. Ytterst lite klarhet. Själva utgången var det ingen som kom ihåg, vi kom ihåg att vi hade haft kul, jävligt roligt. Men vad vi hade gjort var ett blurr. Efter hejvilda diskussioner brukade det ändå komma fram glimtar av minnen. Och en check på bankkontot. Aouch.
Nästa gång vi drar ut så låtsas jag att jag tappat bort mitt eget kort och spärrar det, kan man bli mer pank?! Vredesutbrotten började och tjej efter tjej ramlade ihop på soffan i hopp om att någon skulle lösa alla deras problem, att pengarna skulle komma in igen på kontot på något magiskt sätt.
Hur gick det igår då? När alla hade lugnat ner sig så fortsatte samtalet där det slutat. Och Sharon drog upp den sekvens av kvällen som innehöll smaskigast detaljer.
Var var ni efter att vi drog?
Daniella och jag kollade på varandra, ska vi dela med oss? Vi flinade genast, såklart skulle de få veta allt.
Hur stor var den? Lisa måttade med händerna när hon ställde den obligatoriska frågan och jag sa stopp några centimeter efter att jag borde. Endast för att få höra dem säga wow. För att få se om något ändrades i hennes ansiktsuttryck, om det fanns någon avundsjuka. Men där fanns inget annat än ett pillimariskt leende som vittnade om att hon visste precis vad jag visste. Om hans kuk alltså, inte om mina känslor.

Efter jobbet åker man hem och lägger sig i sängen här, det finns inget annat att göra, ingen after work, inget mysigt café där man alltid träffar någon, ingen bar där man vilken kväll i veckan kan dra med en snubbe hem. Man åker hem, tar av kläderna och lägger sig i sängen framför en väl vald serie, kan hända att man tindrar lite men oftast somnar man. Jag vaknade igen till introt av ett nytt avsnitt, men det som väckte mig var ljudet av mobilen, den plingade och plingade igen.
“Tja”
“Sover du”
“Vakna!”
“Vad är det? Varför skriker min telefon?”
“FÖR ATT DET ÄR FEST”
“Om två timmar hos Adam, be there annars är du lame. puss”
“Klart jag kommer”

Två och en halv timme senare var jag klar och framme, sparkade av mig mina sneakers i hallen i log när jag såg hennes åtta centimeters klackar ligga bredvid skohyllan och hann tänka att jag är ändå längre än henne så det gör inget. En grön schweppes i ena handen, en tredjedels absolut i andra och resten på väg ut i blodet.
Nu kommer festen! På något sätt måste man ju annonsera sin ankomst...
Äntligen! Daniella sprang fram och slängde armarna om halsen på mig och jag besvarade givmilt hennes kram.
Jag ska ligga med Hannes ikväll, hann hon viska innan hon släppte taget och hällde upp en aningen för starkt grogg. Men jag tackade och tog emot, drack utan en bister min fastän hela halsen exploderade.

Musiken tystnade och Adam berättade att det var dags att köra jag-har-aldrig. Han tyckte inte att alla var tillräckligt fulla. Daniella lutade sig mot mig och berättade det jag redan visste, det var mig han ville få full så jag skulle ligga med honom. Det kommer inte hända kom vi överens om, även om vi båda visste att om tillfälle gavs så skulle jag hamna i hans säng.
Okej vi börjar med en enkel, jag har aldrig druckit alkohol.
Alla drack och alla var urledsna på detta spel, vi visste vem som drack på vilken fråga och det var sällan numera som någon gjorde något de inte gjort innan, inget som de skulle berätta i detta sällskapet i alla fall. Men det flesta drack på det mesta och snart var alla i det lilla rummet fulla. Just som det snurrade som mest kom frågan jag i nyktert tillstånd hade fruktat. Adam läste det som stod på skärmen utan att ändra tonläge, det var en tråkig fråga. Det var aldrig någon som drack på den och de hoppade snabbt vidare till nästa. Jag hann dricka men ingen la märket till det, de trodde väl bara att jag var törstig.
Jag har aldrig varit kär i min bästa vän.

Festen fortsatte så som fester fortsätter. Daniella hånglade med Hannes och jag pratade med Adam utan att egentligen säga något. Människorna i rummet droppade av en efter en. Kvällen var en ursäkt mitt i veckan att få bli full och kanske hitta någon att sova med. Men när spriten tagit slut och man upptäckt att alla här är människor man känt sedan dagis då är det dags att dra hem. De enda som lämnades kvar hos Adam var jag, Daniella och Hannes. Och det som hände hände.

När det ljusnade tog jag på mig mina trosor och upptäckte att de fått en reva i sidan. Istället för den tighta klänningen som smitit åt om min kropp hela kvällen valde jag en mjuk filt och satte mig i soffan. Efter att ha stirrat på soluppgången en halvtimme så knakade golvet och jag var beredd att putta bort Adams läppar när jag märkte att stegen stannade bakom mig. Men jag kände det långa mjuka håret innan hon la armarna om mig och ville aldrig för mitt liv putta bort henne. Istället drog jag henne över soffkanten så vi låg i en trasslig hög av filtar, ben, armar och hår. Jag somnade tillslut på hennes axel och vaknade inte förrän två timmar senare då jag hörde någon prata.
Jaha vill ni ha trekant? Det kunde ni sagt.
Inget kunde fått dem upp ur soffan snabbare.
Fly!!! Skrek Daniella och fångade sina skor när hon i full fart rusade ut från ytterdörren. Jag sprang förvirrat efter och snubblade gång på gång på filten.
Vi sprang i soluppgången men hann inte långt innan vi behövde hämta andan. Då kom skrattet. Båda två bröt ut i ett skrikskratt och såg hur någon tände en lampa i huset brevid för att se vad det var som hördes. Jag tog tag i hennes hand och drog ner henne mellan buskar och murar. Fyra ögon möttes och det var plötsligt allvar, hennes huvud föll in under min haka och jag kysste henne på pannan.

Romantiserande, hjärtekrossad och livrädd
VågaViljaFlyga är medlem sedan 2016 VågaViljaFlyga har 5 publicerade verk

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Ann Larsson

Snart femtioårig fyrbarnsmamma från Norrbotten som alltid älskat att skriva.

Ann Larsson

På andra plats denna veckan: Petra Christiansen