Konst - Kapitel 7: Konst till salu

I detta kapitel kopplas denna novellserie ihop med novellserien Anställning med förmåner. Kapitel 10 i den serien är en spegling av detta kapitel.

***

De följande dagarna försvinner som i en dimma. Elsa går i skolan och jag vinkar av Oskar på lördagen när han åker hem med sin mamma. Han vet ingenting om arvet och jag har inte berättat för Emma heller. Vi har äktenskapsförord, som även inkluderar arv och gåvor som vi får. I teorin kan hon inte göra några anspråk på mitt arv. Men alltid svårt att avgöra vad en skilsmässa kan resultera i. Vill avvakta och se vad som händer med vårt äktenskap. Hon verkar fast i sin nya relation, precis som jag var när Margret levde. Nu finns bara en stor tomhet.

Onkel Ben visade gåvobreven på konstverken. De är bevittnade och verkar helt korrekta. Vi kommer överens om att inte göra något på ett tag. Pengarna som finns kan jag använda liksom Krugerrand, guldmynten, om jag behöver. Inget av det kommer att saknas.

Testamentet har godtagits av domstolen, men tre dagar efteråt lämnade en advokat in ett överklagande. Det var Uris via sitt ombud som överklagade. Hans argumentation är att Margrets kvarlåtenskap ska betraktas som del av hans fadersarv. Onkel Ben och Aborgil bestrider det och visar både på testamentet, den tidigare bouppteckningen och arvskiftet efter hennes man, Robert, samt slutligen den äktenskapsförord de hade, där all hennes egendom hon medförde vid deras äktenskap är hennes enskilda. Detsamma framgår även av hennes pappas testamente.

Eftersom det finns ett överklagande kommer det att avgöras i en domstol, troligen med en jury, säger de. Den nuvarande domstolen godkände att Benjamin, Onkel Ben, företräder dödsboet och är testamentsexekutor.

Begravningen var en jobbig tillställning, många var närvarande och sedan hade vi mottagning i huset. Första gången som stora matsalen och salongen kom till användning. Vi hade hyrt in catering och serveringspersonal så att Mary och Steve kunde delta. De kommer att få ärva en miljon dollar var samt bo kvar i huset så länge de vill och huset är i min ägo. De såg mycket lättade ut när de fick reda på det, bägge två vill gärna fortsätta arbeta som tidigare. Tills vidare betalar dödsboet deras löner, liksom alla omkostnader och löpande utgifter för hushållet.

Tre dagar i veckan är jag på kontoret i White Plains. Övriga dagar målar jag eller sköter de affärer som jag behöver göra. Både jag och Elsa har varit tvungna att lämna en skriftlig redogörelse för hur vi kände Margret och var vi var när hon mördandes. Aborgil var med när vi gjorde vår redogörelse inför detektiverna. Hon är bra att ha med, ser till att allt går rätt till.

I slutet av mars kommer de två detektiverna, John och Darah, tillbaka. De berättar att de letar efter Uris. Han har en advokat, som överklagat testamentet, men sedan har ingen hört eller sett honom. Vet jag möjligen var han är? Jag har ingen aning. Frågar varför de letar efter honom. Darah säger att de vill intervjua honom med anledning av mordet. Han har ju hotat Margret flera gånger tidigare och nu vill de veta var han befann sig när Margret blev skjuten.

Efter det hör jag inte av detektiverna, antar att de inte utreder det så intensivt. Uris har inte hörts av, även om överklagandet fortfarande finns. I maj meddelar rätten att testamentet ska prövas i juni, det blir ingen jury, har domaren beslutat. Bara en vanlig process. Ben och Aborgil är vissa om att vi kommer att segra.

Onkel Ben har gjort en förteckning över Margrets, eller dödsboets, alla tillgångar. Det svåra är att få de olika fastigheterna värderade. Hon ägde i stort sett hela kvarteret. Förutom det egna huset och trädgården så är det fyra helägda fastigheter med byggnader sant åtta som är uthyrda på långa arrenden. Dessutom äger hon luftrummet ovanför det egna huset. En tillgång som kan säljas till någon annan som vill bygga en skyskrapa. Han har anlitat tre olika mäklarfirmor som var och en ska göra en bedömning av värdet. Sedan görs ett genomsnitt av deras bedömningar, allt enligt de instruktioner Onkel Ben fått av IRS, skattemyndigheten. Egendomarna på andra orter och utomlands måste besökas och värderas av någon som känner respektive marknad. En fastighet är i Naples, Florida. Jag följer med Ben, som jag börjat kalla honom, dit för att se vad det är för något.

Vi landar på Naples flygplats på förmiddagen. En varm briser möter oss när vi kommer ut. Luften är klar och himlen blå. Naples är en söt liten stad, lite simning tycker jag efter New York. Husen är bara ett par våningar höga, gott om små butiker och restauranger. Folk går omkring lite sakta, klädda enligt ’smart casual’. Taxin släpper av oss utanför ett hus inne i Naples. Vi ska börja med att besöka mannen som haft i uppdrag att se till huset som Margret ägde. Dörren öppnas av en äldre man. Jodå, han är George Hue och har sett till Margrets hus under många år. Han berättar att Margret var här senast i höstas, sedan kör han oss till hennes hus. Det är bra placerat precis utanför den centrala delen i den lilla staden. Ett vitt hus i två våningar med en trädgård runt om. Allt ser mycket välskött ut. Väl inne i huset möts vi av en lite unken lukt. George går omedelbart in på toaletten på bottenvåningen och spolar vatten i handfatet och toaletten. Sedan blir det bättre efter en stund.

Huset har kök, matsal och ett stort vardagsrum och ett mindre arbetsrum på bottenvåningen. En trappa upp finns tre sovrum, var och ett med egna badrum. Ett litet orangeri finns i anslutning till köket. Det innehåller dock inga växter. George bedömer att det skulle kosta runt en miljon dollar att köpa ett likvärdigt hus med det läget.

Skulle jag vilja bo här? Mest pensionärer runt omkring, men annars en söt liten stad, mycket välmående. Tror inte det är min stil. Säger till Ben att försöka sälja huset. Efter en lunch flyger vi tillbaka på eftermiddagen.

När rättegången öppnar, presenterar Aborgil testamentet och all stödjande dokumentation. Uris advokat försöker hävda att Uris har del i dödsboet, som son till Margrets avlidna man. Han visar dokument där en domare i New Jersey har förklarat att Uris är den rättmätiga arvingen till sin faders förmögenhet. Sedan hävdar de att äktenskapsförordet mellan Margret och Roger är ogiltigt. Det registrerades i Maryland och inte i New York, där de bodde. Domaren ajournerar förhandlingen, ber Aborgil och Uris advokat att komma in till sitt rum.

Jag sitter kvar, undrar vad som pågår. Ben säger att det är brukligt att domaren sonderar om det finns någon öppning för en överenskommelse. Vad jag förstår har vi fortfarande inte presenterat två dokument. Det ena är testamentet där Margret ärver fastigheterna som enskild egendom och det andra där hon själv förklarar varför Uris inte ska få ärva någonting. Där framgår hur han redan fått mer än sin skäliga andel då hans pappa gick bort. Ben säger att Aborgil inte kommer att gå med på en förlikning.

När rättegången fortsätter är Uris advokat märkbart uppretad. Aborgil ber att få presentera ytterligare bevis. Hon läser upp Margrets pappas testamente. Oavsett om äktenskapsförordet är giltigt eller inte, så är det Margret ägde hennes egen egendom. Sedan visar Aborgil pappren på att Uris redan fått all egendom, som inte var Margrets enskilda, det vill säga även hennes rättmätiga del i det gemensamma bort. Slutligen dokumentet som beskriver hur Uris har agerat. Detta dokument är dessutom bevittnat och stödjer sig på uttalanden av den domare som handlade testamentet efter Robert McMillan, Uris pappa.

Där avslutas den första rättegångsdagen. Nytt datum sätts när domaren ska meddela sitt domslut. Det blir i september.

Även om ingen vet var Uris befinner sig, kan uppenbarligen hans advokat nå honom. Jag misstänker att det är han som har börjat sända anonyma hotelser, utpressning. Kräver en massa pengar, som jag ännu inte har. I ett av breven vill de att jag ska sälja Margrets hus och flytta tillbaka till Sverige. Hoten är mot mig, men öven mot mina barn. Bägge är i Sverige nu. New York på sommaren är ingen höjdare. Varmt och fuktigt. Men trots att de inte är här, hotar han dem i Sverige. Jag har anmält det till polisen, men det verkar inte som de kan göra något. Ben har gått med på att dödsboet kan bekosta både ett ordentligt larm och bevakning här i NY, men svårare hemma. Måste lösa det själv.

Kan jag sälja ett av konstverken? Det skulle ge mig medel att både köpa mig fri från hoten och att bekosta skydd för barnen i Sverige. Jag ringer Gösta Strömstedt, presenterar mig och förklarar hur jag fått hans namn. Det krävs proveniens inte bara för konstverk utan även för att kontakta Gösta, det har jag förstått.

Han lyssnar på vad jag har att säga. Nämner bara att jag har ett verk som jag eventuellt skulle vilja avyttra, om det finns någon marknad för det. ”Får jag ringa upp om tio minuter?, frågar han. Ja visst, men varför så plötsligt?

Efter en kvart ringer han tillbaka. ”Ursäkta, jag var tvungen att checka en sak. Min assistent är just på väg till New York, men ska först till Los Angeles. Hon skulle kunna besöka dig, se på verket och ge en första indikation på om vi kan hitta ett hem för det. Hon heter Beatrix Sonne. Kan verka ung, men har en del erfarenhet och kan ge mig de upplysningar jag behöver för att gå vidare. Hon kan vara hos dig om tre dagar. Fungerar det?”

Jag ger honom min adress och säger att det passar utmärkt. Jag får även telefonnumret till Beatrix, för säkerhets skull.

Efter två dagar ringer min telefon på kvällen. ”Hej, mitt namn är Beatrix Sonne och arbetar för Gösta Strömstedt. Kan vi ses i morgon, som du kom överens med Gösta om?” Hon låter trevlig, business, men har en fin, nästan lite sexig, röst. Jag säger att hon är välkommen. Ring på klockan vid järngrinden, då öppnar jag. Ingången är runt huset, du ser det när du kommer runt hörnet.

På morgonen säger jag till Mary att jag väntar besök. Kanske stannar hon till lunch.

Klockan tio ringer det från grinden. Jag tittar på monitorn och ser en ung kvinna. Måste vara Beatrix, men oj vad ung hon ser ut. Jag trycker på knappen för att släppa in henne. Gör ut på trappen i entrén och ser när hon rundar hörnet på huset. Hon ser fantastisk ut, ett konstverk i sig själv.

”Välkommen, du måste vara Beatrix, som Gösta Strömstedt nämnde. Det är jag som är Erik. Kom in”, säger jag och sträcker fram handen för att hälsa. När jag ser henne går det som en stöt genom kroppen. Kan inte undvika att se på henne. Ett fantastiskt ansikte, lite sol eller brunaktig hy, höga kindben, stora fina bruna ögon, mycket välformade precis lagom stora bröst. Är hon lite våt runt ena bröstvårtan? Min blick fortsätter ner. Vilken rumpa, tänker jag. Ser hur hon ser på mig, nästan lika granskande. Jag har bara en tenniströja och ett par linnebyxor. Byxorna är lite vida, men känner att det börjar puta ut lite i dem. De döljer inte mycket.

”Hej, jo jag är Beatrix. Vilket hus och trädgård, mitt på Manhattan”, säger hon, ser lite osäker ut, har svårt att slita blicken från mitt skrev. Hennes tunna klänning uppför sig nästan som mina byxor, klubbar mot hennes lår, är inte speciellt diskret.

”Kom in. Det är som vanligt alldeles för varmt i New York så här års. Det är betydligt svalare här inne”. Vet inte vad som händer i min kropp eller knopp, för att inte säga snopp. Jag vill inget hellre än att få in henne i huset och få krama om henne.

Jag har gjort i ordning ett av konstverken, satt det på ett staffli mitt i rummet jag leder henne till.

”Du ville att vi skulle ta en titt på ett konstverk. Är det detta?”, frågar hon och går fram till målningen, som är ganska stor. Visar en förvriden figur, lite streckartad på en beige bakgrund. Nertill finns en signatur: Oskar Kokoschka. Hon betraktar verket. Jag ser hur ögonen vidgas ännu mer.

”Wow, vilket konstverk, och en av Europas stora expressionister. Jag har bara sett ett verk av honom tidigare, ett som fanns på Moderna Museet i Stockholm. Det var rövat av nazisterna och som museet nu har lämnat till släktingar till han som ägde det en gång”, säger hon och ser upp på mig igen. Vilken blick, blir knäsvag när jag möter hennes blick. Hon tar ett steg mot mig, tar tag i min midja, verkar som hon snavar till, håller på att ramla. Känner hur hon kommer åt min hårda penis i byxorna. Mitt intresse är alltför tydligt. Hjälper henne lite med balansen och får samtidigt närkontakt med ett av hennes bröst. Så fast och ändå så mjukt, tänker jag. Nu står jag, håller mina händer om hennes midja. Ska jag våga ge henne en lite puss? Se vad som händer?

Hon ser upp på mig, vinklar huvudet nästan som hon vill bli kysst. Våra ögon ser in i varandra. Jag lutar mig fram. Finner hennes mjuka röda läppar. Hon möter mig, särar lite lätt på läpparna och möter min kyss. Vi dröjer en liten stund med läpparna mot varandra. Särar på oss. Ser på varandra och sedan finner vi varandra igen. Den här gången blir läpparna kvar, fastklistrade mot varandra. Hon kryper inpå mig med hela kroppen, jag känner hennes former genom kläderna. Hon måste känna hur hård jag är, går inte att undvika.

Vet inte hur länge vi står där, kysser varandra. Nafsar i varandra, leker med tungorna. Hon känns så perfekt i mina armar. Har inte upplevt detta sedan Margret gick bort. Finns ingen återvändo måste få denna kvinna. Jag tar tag om hennes klänning, drar den upp över hennes huvud. Hon lyfter villigt på armarna. Nu bara bh och trosor. Ser att hennes bh är fuktig våt, precis som hennes trosor. Medan jag knäpper upp bh:n lossar hon mina byxor. Tar tag i linningen och drar ner dem, tillsammans med mina kalsonger. Hon tar tag om min penis. Känner, klämmer på den. Jag har nu ett av hennes bröst i munnen. Suger och får munnen full av mjölk. Så gott. Har inte fått det sedan mina barn var nyfödda. Hon drar sig loss lite och lirkar ner sina ganska våta trosor, samtidigt som jag tar av mig tröjan. Vi ser på varandra. Hon är en riktigt sexig skönhet. Perfekta former och stinna bröst.

Vad gör hon. Böjer sig ner och tar upp sin telefon ur sin handväska. Knäpper ett par kort snabbt av mig, med ett ordentligt stånd. ”Sch, måste ha en bild, du ser så fantastisk ut. Så manlig, måste minnas detta”, säger hon. Går sedan fram till mig, tar min hand och leder mig till soffan i rummet. Hon lägger sig ner, benen isär, visar att jag ska komma. Hon styr mig in med sina händer. Så underbart våt men ändå tight. Jag glider in utan några problem. Hon ser på mig med ett leende och börjar sakta röra sig mot mig.

Efter en stund särar hon mer på benen, lägger upp dem på mina axlar. Nu kommer jag ändå längre in. Jag är inte så liten, ganska lång och grov, men hon har inga problem att ta emot mig. Ollonet stöter lite i henne när jag är längst in. Vi håller en jämn, synkroniserad takt, långa drag ut och in, ut och in. Jag känner hur hela min kuk blir stimulerad av hennes väggar, hur förhuden dras fram och tillbaka och hur ollonet blir smekt av hennes inre. Jag kan hålla på länge, gör ett litet kort avbrott bara för att återhämta mig. Märker att hon börjar närma sig. Hur hennes kropp börjar knulla i otakt, hur det börjar rycka, hur hon slänger med huvudet, spänner överkroppen, skjuter ut de mjölkstinna brösten och kommer, och kommer. Krampar, stönar, skriker till.

Det för mig över gränsen, min pung, min mellangård drar ihop sig, skjuter ut spermierna i kaskader långt där inne i henne, pumpar ut allt jag har sparat under många dagar.

Vi ligger stilla, känner varandras kroppar. Jag sätter min mun återigen mot hennes bröst. Hon tar ett grepp runt det och pressar till samtidigt som jag suger. Det fullständigt sprutar in i min mun. Efter en stund upprepar vi proceduren med det andra. ”Tack, det var underbart. Jag behövde både att bli tömd och fylld”, skrattar hon.

”Tack själv, fast tvärtom”, säger jag och skrattar.

”Men, det var inte detta jag kom för hur härligt det än var. Måste få se ordentligt på målningen”, säger hon. Fortfarande helt naken går hon fram och studerar den. Tar upp kameran och tar flera bilder. Både på fram- och baksidan. Sedan mäter hon den med ett måttband. Noterar allt i telefonen. Jag visar kvittensen från köpet. Hon fotograferar det också. Sist visar jag gåvobrevet som Margret skrev. Även det blir dokumenterat. ”Du har verkligen bra dokumentation. Allt verkar mycket bra, hoppas inte för bra för att vara sant”, skrattar hon sedan. ”Jag måste sända bilderna till Gösta, sedan får vi se vad han säger”.

Beatrix tar upp sin telefon igen och börjar knappa på den. ”Använder du Signal? Bästa verktyget för att kommunicera på ett säkert sätt. Nästan omöjligt för någon annan att se vad man sänder, vilket är viktigt i vårt arbete”, förklarar hon. Markerar bilderna och trycker på sänd.

Det dröjer inte länge förrän det kommer ett svar. Hon tittar på det, skrattar förläget. ”Oj då, råkade få med en bild på dig. Gösta undrade vem godbiten var. Han är homosexuell. Han vill återkomma om Kokoschka. Vill undersöka bilderna och sitt kontaktnät”.

Vi är fortfarande helt nakna, hon är så fin att se på. Vill ha mer av henne. ”Vill du ha lite lunch, något att äta?”, undrar jag. Vill ha henne kvar.

”Ja, jag blev hungrig, du har ju mumsat på mina bröst, så du klarar dig nog”, skrattar hon.

”Jag ber Mary att göra inordning lite. Tror att det vore perfekt att äta ute vid lusthuset idag”.

”Mary?”, säger hon frågande ”vem är det?”

”Min hushållerska. Hon och hennes man sköter om huset och mig. En verklig skatt, ja bägge är det”, säger jag och går ut i köket. Mary har sett mig naken många gånger, även hjälpt varandra ibland och när Elsa varit med, nu när inte Margret finns längre. Elsa, ja, det här var faktiskt första gången jag träffar någon sedan Margret mördades. Övningarna med Elsa har ju fortsatt, hon är fantastisk, men det är just övningar, inte så mycket passion.

När jag kommer tillbaka till Beatrix håller hon på att ta på sig klänningen igen. Jag skakar på huvudet ”du behöver inte klä på dig. Vi kan gå ut precis så här. Och borta vid lusthuset är det helt insynsskyddat. Risken att någon ser oss på väg ut är minimal. Och det kan vi bjuda på. Du är verkligen värd att visas upp”, säger jag. Hon tar av sig klänningen igen och jag bjuder henne armen. Vi går ut i trädgården. Det är varmt, men en liten vind gör det skönt. När vi kommer fram till lusthuset, den lilla oasen, ser hon sig omkring. Träden skymmer alla skyskrapor runt om, ingen kan se något. Ja, förutom Mary, som kommer efter en stund med mat och dryck. Hon dukar upp, ger Beatrix ett stort leende. Jag tror hon gärna skulle vilja vara med oss, men det får bli en annan gång. Om det blir en annan gång.

Vi sätter oss på var din sida om det lilla runda glasbordet. Nakna, och glasbordet gör att vi båda kan njuta av maten och samtidigt av att se varandra. Min kuk är hård, har varit det sedan vi gick ut ur huset. Ser att det glänser på Beatrix blygdläppar, när hon sitter med särade ben. Hennes bröst ser välfyllda, nästan stinna ut igen. Måste nog hjälpa henne med att tömma dem igen. Hon smakade verkligen gott, lite sött. Jag förstår att bebisar älskar mjölken.

När vi ätit färdigt, reser jag mig upp. Lägger ut några dynor på marken i halvskuggan. Vinden smeker våra kroppar när jag leder henne till den provisoriska sängen, precis som Margret gjorde med mig en gång för knappt ett år sedan. Jag omfamnar henne. Hon tar tag om min kuk, lägger den mot sitt sköte, svankar lite och jag hamnar precis där jag vill vara. Vi står och gungar mot varandra. Känner hur jag glider fram och tillbaka, ut och in. Hon är fantastisk. Hennes bröst trycka mot min bringa, lite mjölk sipprar ut, rinner ner efter min mage och förenas med våra andra safter.

Jag drar mig ur henne, ser hennes besvikelse, går ner på knä och sätter min tunga mot hennes svullna läppar. De är nästan mörkbruna, blodfyllda. Så fina och så goda, när min tunga särar på dem, nerifrån och upp. Lapar i mig hennes safter, som flödar ut. Tar tag om midjan, drar ner henne på dynorna. Särar på hennes ben och begraver ansiktet i hennes sköte. Slickar och sörplar, så himmelskt. Hör hur hon låter, spinner, av välbehag. Vänder på henne, hon ställer sig på alla fyra med rumpan upp som en vacker kulle, färdig att bestigas. De två svagt bruna skinkorna glittrar i solskenet, hennes fitta lockar mig, där den syns mellan skinkorna. Tar en hand, vidgar blygdläpparna lite och sätter mitt ollon mot springan mellan dem. Hon fullständigt suger in mig i fittan. Ollonet borrar sig förbi hennes veck, förhuden pressas långt tillbaka. Jag känner varje centimeter som jag tränger in. Retar ollonet så underbart skönt. Hon är trång har fina knipmuskler. Inte som Margret eller Elsa har fått, men hon har ju inte blivit skolad i Budo. Och just nu är hon bäst i världen, oavsett.

Rumpan guppar inbjudande när jag knullar henne. Brösten hänger tungt ner, vajar fram och tillbaka med våra rörelser. Tar tag i ett av dem. Pressar lite. Ser hur mjölken börjar sippra ut, droppar ner på dynan. Tar ett tag om bröstvårtan, masserar den med fingrarna och det kommer ännu mer. Hur fantastisk är inte kvinnokroppen!

Rumpan fångar min uppmärksamhet. Undrar om hon tycker om smisk? Smeker först lite lätt, sedan ger jag henne en ordentlig handflata på vänster skinka. ”Ohh, aj, ohhh, jaaa, mer, mer”, stönar hon fram. Jag fortsätter med högra skinkan. Hon skriker till, ökar farten, blir om möjligt våtare. ”Jaa, mer, mer”, hör jag. Nu kommer smisket rappt, ömsom vänster och ömsom höger skinka. Då känner jag hur hon stelnar till. Slutar röra sig, för att efter några sekunder skrika ut sin orgasm. Måste ha hörts i alla skyskraporna runt om. Hon fortsätter gny och skrika omväxlande när jag fortsätter knulla henne. ”Ohh, sluta snälla, orkar, klarar inte mer, ohh, så skönt”.

Hon faller ner, vänder på sig, tar tag i min kuk, som fortfarande är helt stel, längre och bredare än tidigare, känns det som. Hon slickar på den. Gillar smaken av mig och sig själv. Suger in ollonet i munnen. Jag tar tag om hennes huvud och börjar knulla hennes mun. Styr huvudet, styr farten. Hon suger och slickar lite. Mest suger, låter kuken åka in och ut, precis som jag styr. Nu känner jag hur min orgasm närmar sig. Om en stund. Jaa, där nu. Fyller hennes mun, inte bara med kuken utan även med min säd. Blir för mycket, hon klarar inte att svälja samtidigt, det rinner nerför hennes haka, fastnar på brösten. Jag drar mig ur hennes mun. Sätter min mun mot hennes bröst, suger i mig blandningen av hennes mjölk och min sperma. Lite märklig blandning, har aldrig smakat något liknande. Jag tömmer hennes bröst, lättar på trycket.

Vi ligger bredvid varandra, svettiga och lyckliga. Mary kommer och undrar om vi behöver något mer. Nu har hon bara ett förkläde på sig, naken för övrigt. Ser på oss. Tar en tvättlapp, väter den och börjar torka av först Beatrix. Ser hur hon särar på hennes blygdläppar och tvättar noga, sedan hela vägen mellan benen. Hon ser på de röda skinkorna och nickar gillande, vet hur både skönt och ont det gör. Sedan fortsätter hon med brösten. Noga torkar bort all mjölk som runnit ut.

Sedan tar hon hand om mig. Börjar med min nu lite slappa penis. Hon runkar den lite och den blir hård igen. Sedan drar hon bak förhuden, tvättar noga och sedan ollonet. Hon tar ollonet i handflatan, masserar det en stund. Det är ett specialgrepp hon har och som är himmelskt skönt. När det inte går för mig när jag runkar så kan hon med det greppet få mig att komma på mindre än en minut. Sedan tvättar och torkar hon resten av mig, precis som hon brukar göra. Och får mig kåt igen. Beatrix har sett hela proceduren, slickar sig om munnen. Jag tror hon vill ha mer. Jag ligger redan på rygg så hon sätter sig på mig, för in min hårda kuk i sin fitta igen. Sedan rider hon mig sakta. Mary vet precis vad en kvinna vill ha. Håller om Beatrix bakifrån och för ner en hand till hennes springa. Jag känner hennes fingertoppar mot mitt skaft och hur hon sedan lätt börjar smeka klittan.

Vi började så långsamt, men med Marys hjälp byggs orgasmen hos Beatrix upp igen och hon kommer, tror hon blev överraskad, hade inte förväntat sig så snabbt. Inte jag heller. Tredje gången och jag har långt kvar. Behöver nog inte heller. Har fått mitt. Kan vara bra att vänta. Kanske senare?

Men Mary ser vad jag behöver. Hon är nästan lika duktig som Margret var. Kan hantera sina muskler helt fantastiskt. Behöver bara ligga där och hon sitter still på mig, men hennes inre är inte stilla. Verkligen inte. När hon märker att jag är på gång väntar hon en stund. Låter mig vila för att sedan börja bygga upp orgasmen igen. Ju fler gånger ju starkare orgasm, när jag väl får komma. Beatrix ser på oss, undrar vad som händer. Får berätta senare.

Beatrix tar upp sin telefon, fick ett samtal tidigare när vi var upptagna. Hon ringer någon och börjar prata om Kokoschka-målningen. Sedan frågar hon mig om hon kan ta med sig verket till Schweiz för att visa en möjlig intressent. När hon sedan nämner en målning av Strindberg lystrar jag till. Jag har ju en tavla som han har gjort. När jag berättar det blir Beatrix mycket intresserad. Vi går tillbaka till huset och jag går ner i källaren. Hämtar målningen och dess dokumentation. Sätter upp den på staffliet så hon kan se den.

Hon studerar den nära. Tar upp sin telefon och verkar jämföra med fotografier hon har. Tar sedan ett antal bilder på tavlan och mina dokument. Hon ringer sedan upp Gösta igen och berättar. Han vill att hon ska ta med sig den målningen också. Jag säger att det är okey, men vill ha ordentliga kvitton på att hon tar med sig målningarna. Jag säger att jag nog inte behöver sälja bägge, sedan berättar jag om hotbilden och att jag måste köpa skydd. Varje verk kommer att inbringa miljonbelopp, om jag förstår henne rätt. Prisbilden är inte helt klar, det har sålts ganska få, så det finns inte mycket att jämföra med.

Helt plötsligt slås dörrarna upp och två ungdomar kommer inrusande. Slänger sig om halsen på mig. Steve har varit till flygplatsen och hämtat Elsa och Oskar. När de kramat mig färdigt ser de sig omkring, ser Beatrix, också helt naken.

“Men pappa, visste inte att du hade sällskap”, utbrister Elsa. Inte nämnvärt chockerad att se en naken kvinna och att jag också är naken. Sedan går hon fram, håller fram handen till Beatrix “Hi, I’m Elsa. Nice to meet you”. Beatrix tar hennes hand, ser lite osäker, lite blyg ut. “Beatrix, du kan prata svenska med mig”, säger hon.

“Beatrix är här för att titta på ett par tavlor. Hon kanske vet vad de kan vara värda och hitta någon som vill köpa”, säger jag. Har inte berättat om hoten och att vi måste öka säkerheten. Jag måste ta upp det med bägge två, nu när de kommer att bo här och plugga i New York.

“Cool. Oskar, vi måste göra dem sällskap. Alldeles för varmt här. Dessutom vill jag vara naken när jag kramar pappa, han är så skön då”, säger Elsa och börjar klä av sig. Ser att Oskar inte är mindre blyg. De har vuxit, utvecklats under sommaren. Oskar har fått en väldigt fin kropp, muskulös, måste ha tränat. Ser att han har vuxit på andra ställen också, eller är det åsynen av Beatrix? Hon är ju en syn som kan få vilken man som helst att reagera, och det är precis vad som händer. Elsa har fått lite större bröst, ser det ut som, inte så flickaktiga längre, men mycket fina. Bägge är helt renrakade. Är det Elsa som sköter om det?

Beatrix står bara och nästan gapar, när ungdomarna klär av sig. Tycker nog att vi är en konstig familj. Vet ingenting om hennes situation, kanske kommer hon från en mycket pryd familj? Elsa ser stort på Beatrix stora stinna bröst. Går fram till henne och frågar om hon får känna. Beatrix är helt tagen, nickar bara. Elsa sträcker fram händerna, väger brösten i sina händer och känner hur fasta de är.

“Wow, hur har du fått dem så här? Fasta och tunga, men inte något implantat. Vänta! Har du mjölk i dem? Wow, har aldrig sett det. Gör det ont? Hur känns det?”. Det fullständigt bubblar över hos Elsa.

Beatrix kan inte hålla sig längre. Brister ut i ett klingande vackert skratt. Har svårt att sluta, sedan säger hon “du är verkligen för härlig. Ja, jag har en liten son hemma i Sverige som fortfarande behöver min mat. Just nu hjälper min mamma honom med det, hon fick en dotter nästan samtidigt. Och du ser helt fantastisk ut. Får jag återgälda, känna på dig?”

“Ja, visst. Är bara skönt. Ofta skönare när kvinnor tar på brösten än killar, de är ofta lite mer hårdhänta. Ja, inte pappa förstås, han är ett undantag, verkar alltid veta vad som är lagom. Och vet när jag vill att han verkligen kramar, kniper, kan vara riktigt skönt också när man är riktigt upphetsad, på väg mot orgasm”.

Då börjar Beatrix skratta igen, kan inte sluta. Sedan ser hon på Oskar “Vill du också känna? Du ser också fin ut, jag ser att du tycker om mig”.

Oskar går fram, hans kuk står rakt upp mot magen, nästan lika stor som min, trots att han bara är sexton år. Han känner varsamt på Beatrix bröst. Tittar på henne, hon nickar och han lutar sig fram och suger på det ena bröstet. Hajar till när han märker vad som händer. Smakar lite i munnen och återvänder sedan, vill ha mer. Beatrix återgäldar det genom att ta ett tag om hans penis och runkar den sakta samtidigt som han suger begärligt på brösten, först det ena sedan det andra. Så stönar han till. Sprutar rakt i Beatrix hand. “Oj, ursäkta, kunde inte hålla mot. Hoppas få lära mig det nu den här terminen”, säger han.

“Vadå lära dig? Hur menar du då?”, undrar Beatrix och tar upp handen och slickar av den. “Mmm, du smakar gått, ungdom!”.

Under tiden har Elsa smekt mig och jag henne. Men hon lyckas inte väcka min slumrande snopp. Tittar på mig och frågar “hur många gånger? Du verkar helt slut, tömd”.

“Tre”, säger jag. “Tre fantastiska gånger”.

Elsa stannar upp. Tittar en gång till på Beatrix. “Vänta, tänkte inte på det när du är utan kläder. Men, gick inte du också i Kungsholmen. Tror du tog studenten när jag gick i ettan”.

Beatrix tittar till, hon också. “Jo, jag gick där, kan inte riktigt minnas dig, men fullt möjligt”.

Då kommer Mary in, naken bortsett från sitt förkläde “Vill ni ha något att dricka före middagen? Idag blir det kallskuret, bäst i värmen. Och vid middagen gäller kläder, i alla fall på överkroppen”.

“Kör gärna in drinkvagnen och lite lemonad till ungdomarna. Vi kan förse oss själva. Middag om 30 minuter? Beatrix, vill du göra oss sällskap? Vore mycket roligt tycker jag. Vill du även stanna i natt vore det helt fantastiskt. Sedan kan du ta konstverken och Steve skjutsar dig till flygplatsen. Behöver du hämta något på hotellet? Steve fixar det nu i så fall och betalar, om det inte redan är klart.”

“Tack gärna. Hotellet är betalt, men här är nyckeln. Hämta den lilla väska som står på rummet. Allt ligger redan i den”, hon gräver i sin handväska och tar upp ett litet kuvert som nyckelkortet ligger i. Rumsnumret står utanpå.

nilskjell

Att skriva är ett sätt att få utlopp för sina tankar. Jag skriver många olika saker, allt från faktaböcker till erotik. Allt är lika roligt att skriva; att formulera ord till meningar, meningar till stycken och allt till en längre sammanhängande text. Oftast börjar skrivandet med en vag idé, sedan för berättelsen oftast ett eget liv. Jag vet inte från början vart det tar vägen. På gott och ont. Hoppas du hittar något du gillar, säkert ett och annat du inte gillar.
Nilskjell är medlem sedan 2023 Nilskjell har 72 publicerade verk