Livet i Ciudad de México

När jag duschar måste jag ha en plan eftersom varmvattnet försvinner ur röret som kommer ut från den kakelbelagda väggen efter 2 minuter. Duschspridare saknas givetvis.
När jag tvättat kläderna så tar jag med dem uppför en skranglig trappa till taket, där det finns en metallbox gjord av hönsnät med metall linor som jag kan hänga kläderna på, jag är noga med att fästa kläderna med klädnypor, eftersom det annars är stor risk att de blåser ned från metall linorna.
Ibland tog vi en promenad till Mercado verde och åt en tortilla med gula ärtor och härlig chili som serverades av äldre kvinnor, som tillagade sina tortillas på egna värmeplattor, jag föredrog den gröna chilisåsen, sittandes på våra metallstolar med platsäten och plastdukar på bordet, drickandes Sangría utan alkohol till frukost.
- Ska vi köpa frukt och grönsaker en trappa ner på marknaden? Sa min hustru Marlene.
- Det går utmärkt, så kan vi bära hem frukten och grönsakerna direkt till din mor, sa jag.
Vi gick en trappa ner och hittade ett stånd där de sålde alla möjliga sorter av frukt och grönsaker. Jag var den enda icke mexikanen på marknaden, så jag kände mig lite annorlunda.
- Vad vill ni ha för frukt och grönsaker? Sa mannen bakom disken.
- Vi tar lite av varje, sa min hustru Marlene.
- Vill ni smaka lite innan? Frågade mannen bakom disken.
- Gärna det, sa min hustru Marlene.
Vi smakade på några olika frukter, som alla var goda och helt okända för mig. Vi fick flera plastpåsar fulla med frukt och grönsaker som vi betalade för och bar iväg med mot Marlenes mors hus som låg i närheten. Marlenes mor Irma blev glad åt all frukt och alla grönsaker som vi köpt till henne för hela veckan.
Marlenes syster Mayerlins dotter Mirary äter lunch hos Irma varje dag efter skolan, då båda hennes föräldrar arbetar. En dag då flickan är hemma hos Irma som är mer än åttio år gammal, blir Irma sjuk och måste åka till sjukhus. Min hustru Marlene följer med henne. De frågar om jag kan stanna kvar i huset tillsammans med flickan, Javisst säger jag. Inga problem och så blir det. Flickan surfar på sin mobil i Irmas rum, medan jag vilar i mitt och Marlenes rum på andra sidan korridoren. Jag somnar och befinner mig genast i ett sagolandskap. Plötsligt ser jag halvvaken hur en liten figur som påminner om en dvärg står bredvid min säng och stirrar på mig. Jag vaknar till och inser att det måste vara flickan.
- Vad vill du ha? Frågar jag flickan på spanska.
- Ett glas vatten, säger flickan.
Jag tar med flickan ner för trappan till köket och häller upp varsitt glas vatten ur vattendunken. Vi dricker upp vårt vatten och plötsligt ringer det på dörren. Det är flickans pappa som kommer för att hämta henne. Flickan tar sin ryggsäck och säger hejdå till mig, innan hon åker hem tillsammans med sin pappa.

Sigvard Läth

Status: Brons författare

Jag gav ut en novellsamling Safari på Författares bokmaskin 2012, förnärvarande arbetar jag med ett nytt novellmaterial.
Sigvard Läth är medlem sedan 2021 Sigvard Läth har 27 publicerade verk