Publicerat
Kategori: Relationer noveller

Staden där jag föddes

Min farmors, min gammelfarmors och min faders stad. Mitt Stockholm som jag återvänt till, där jag föddes tre år efter världsfreden och där de vandrat på Stockholms gator minst tre generationer före mig. Josefina Malmros, Margareta Malmros och min pappa CarlErik Burman, född Malmros. Vid tiden det begav sig var även min lilla mamma Dagmar, Inger Vivian Snäll, från Skåneland i staden, där hon försörjde sig som kontorist och hyrde rum i Stocksund. Det är hennes efternamn jag bär.
Mitt födelsenamn. Jag fick köpa tillbaka det från Patent och Registreringsverket för femtonhundra kronor.

CarlErik och Inger träffades en midsommarafton 1950 på Djurgården. Jag föddes nio månader senare den tjugoandra mars 1951 i Danderyd. De gjorde vad de kunde för att hålla ihop och min pappa erkände utan omsvep sitt faderskap. De hade alla odds emot sig och fick ge upp. Adoptionspapper skrevs på. Jag har haft kontakt med dem båda och med mina halvsyskon likaså.
Min pappa och jag fick många fina stunder tillsammans. Vi uppskattade och glömde aldrig vårt första möte med varandra som skedde år 1974 på Odenplan i Stockholm, då jag packat ryggsäcken, tagit bussen från Åstorp för att ringa upp honom på ett telefonnummer jag fått från något som hette Frälsningsarméns eftersökningsbyrå. Jag vet inte om den fortfarande finns.

En tidig morgon är jag på väg från Upplands Väsby, där jag bor sedan tjugofem år, in till stan. Jag skall på ett frukostmöte som FORTE bjudit in till. Det skall hållas på Holländaregatan 17, alldeles invid Adolf Fredriks kyrka. Jag stiger av på Sveavägen vid Handelshögsskolan och börjar långsamt gå upp emot Kammakargatan vid hörnet av ABF och går sedan in över Adolf Fredriks kyrkogård. Här vilar Hjalmar Branting och Olof Palme. Det är mörkt i kyrkan. Ingen morgonbön, inga tända ljus och människor är i rörelse över kyrkogården på väg till sina arbeten. Frukostmötet börjar klockan åtta, frukost serveras halv åtta. Klockan är kvart över sju.
Jag går förbi Hjalmar Brantings gravsten. Olof Palmes grav finns bakom kyrkan ut mot Sveavägen. Olof Palme, min statsminister. Det är honom och Tage Erlander jag minns mest, tillsammans med Gunnar Sträng, finansminister och statares son, vars självbiografi jag har i min bokhylla. Väl och ofta läst. Den liksom Ingemar Bergmans.
Porten var öppen trotts jag var tidig. Jag har varit här många gånger. Varit på frukostmöten för presentation av forskningsrapporter. Alla mycket intressanta och mycket lärorika. Alltid högaktuella. Jag är intresserad av allt som rör människan och hennes vardag. Att vardagen värnar psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd. Idag handlar mötet om detta.
Väl inne möter jag lokalvårdaren. Hon har gjort fint och vi hälsade på varandra. Hoppas hon inser sitt värde. På mitt företag skulle hon ha samma lön som jag själv och sitta vid främsta bordet på alla julfester. Hon har stor betydelse. Ingen städning, ingen trivsel.
Frukost hade dukats upp. Positiva samtal, ljusa ljud uppfyllde rummet. Vara delaktig, närvarande, ständigt lära nytt, det är en förmån. Delaktighet i livet. En gång, för inte så länge sedan, trodde jag inte det skulle bli möjligt för mig igen. Jag var uträknad, omkullslagen och nedslagen. Matchen på den sociala arenan var över för min del. för alltid trodde jag själv och många med mig. Därför passar jag bra här, där aktuell forskning om barn och ungdomars psykiska hälsa presenteras. Forskare, politiker och civilsamhällets representanter i samma rum. Jag är evidens på omhändertagande och tidiga insatser. De ger möjlighet till läkningsprocess. Ingen jag möter kan ana och min erfarenhet blir till rikedom. Jag åker hemåt efter en kort promenad genom stan över Hötorget. I ryggsäcken har jag en kunskapsöversikt och en aktuell forskningsrapport. Jag väntar på inbjudan till nästa frukostmöte.


livet är medlem sedan livet har 829 publicerade verk

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Annons:
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Piraya73

En kvinna mitt i livet som lever med psykisk ohälsa. Har så länge jag kan minnas använt skrivandet som min terapi. Varje fredag kommer jag även att publicera mina fredagstankar, där jag bollar mina…

Piraya73

På andra plats denna veckan: Fredrik Trulsson