Scener 46 och 47

- Men snälla du, du måste väl ha märkt att det inte är som det ska. Kvinnan höjde rösten. 

- Om nu Stalin påtalade att pjäsen innehöll kritik mot kommunismen och ville ändra i texten så förstod Michail att det skulle bli problem. Och Stalin gav Vladimir uppdraget att ta kontakt med Konstantin. Michail blev satt under press och ville hoppa av, då han kände sig motarbetad.
- Du ser, det är för bedrövligt. Det är det jag säger, det här är en död teater och vi är inte värda ett skit! Hon tog ölflaskan ifrån mannen och satte den till munnen.

- Michail skrev ett personligt brev i ren desperation till Stalin, att om han inte gavs konstnärlig frihet i sitt arbete var det lika bra att lämna landet. Och Stalin tänkte om, kopplade in kulturministeriet och Vladimir för att medla. Som i sin tur tog kontakt med Konstantin. 

- Ha, det tror jag inte ett dugg på. Kvinnan fnös. 

- Men så är det.

- Varför har du inte berättat det här förut att Vladimir gått Stalins ärenden.

- Det har inte funnits någon anledning. 

- Men nu finns det? 

- Ja, jag vill att du ska veta bakgrunden. 

- Bah, det förändrar ingenting. Hon tog fram manuset och bläddrade efter scenerna de repeterat under dagen.


- - -

- Vad vill du att jag ska säga? Han drog ett bloss på cigarretten. Nu är det som det är. Jag säger bara: vi skådespelare är vana vid vad andra säger åt oss att göra! Mannen gick och satte sig igen. Vi är som lydiga idioter. 

- Ha, prata för dig själv. Jag tycker Konstantin ska lägga ner hela skiten, svarade kvinnan. 

- Konstantin kan inte ta beslutet ensam. Och Stalin kommer naturligtvis undra varför inte pjäsen går upp med tanke på allt strul som varit under resans gång. 

- Den där Majakovskij, vilken roll har han spelat egentligen? Och hur mycket har han att säga till om på teatern? Hon vände sig frågande mot mannen. 

- Uppenbarligen har han Stalins förtroende annars skulle han inte bli inkopplad.

- Och det betyder att allt som sker på teatern rapporteras direkt av honom till Stalin? Att teatern mer eller mindre är under bevakning. 

Steg hördes nerifrån trappan. Misja och Olga tittade hastigt på varandra och deras blickar föll på dörren som öppnades och in klev en välklädd man i cheviotkostym. Han bar en röd fluga och en rykande cigarrett i mungipan. Håret var välkammat i sidbena och blicken ljusblå och skarp. Han stannade i dörröppningen. Olga reste sig, rättade till klänningen.

DrZappa

DrZappa

Fristående ordarbetare. Writer. Stockholm Sweden
DrZappa är medlem sedan 2022 DrZappa har 8 publicerade verk