Mannen som ville bli spökjägare (Skräck)

Mannen som ville bli spökjägare
Novell av Klas Stenborg


Måndag kväll

Han kollade på en video på Youtube, videon var resultatet av vad som hade filmats på en spökjakt i närheten. Det här är helt sjukt jag måste dit, tänkte han. Denne han var Magnus. Han hade följt en Youtube kanal som hette Swedish Ghost Hunters som publicerade en ny spökjakt ungefär en gång i veckan.

SGH hade varit spökjägare i flera år och Magnus hade följt dem sedan några år tillbaka, ungefär 2-3 år. Han blev inspirerad av dem och ville själv gå ut på en spökjakt nån dag. Jag borde dra dit, det ligger i närheten, typ 15 min härifrån, tänkte han.

Magnus är 25 år gammal, han bor själv i en lägenhet i Stockholm. Det är en tvåa, en billig tvåa på Södermalm som han rent av magiskt fått tag på. Det är något som var näst intill omöjligt om man inte hade blivit välsignad eller om det var predestinerat att det skulle vara så. Men Magnus trodde varken på predestination eller välsignelse, men däremot trodde han på tur. Han ansåg att han hade haft tur som fått just den lägenheten. Lägenheten hade vita tapeter, hyresvärden var noga med att hyresgästerna inte gjorde lägenheten till en sprängd regnbåge där man blandade färger hejvilt. Men Magnus var nöjd med de vita tapeterna, och om han var nöjd varför ändra på saken?

Denna dag bestämde han sig för att åka dit, till den övergivna fabriken. Som blivit välkänd på grund av alla spökhistorier som spreds face to face och via internet. Anledningen till varför SGH åkte dit var för att Magnus hade rekommenderat det där stället till dem och efter lite snack hit och dit ordnade de en resa dit och gjorde sin undersökning.

Magnus hade precis kollat färdigt videon som var ungefär 30 minuter lång. SGH hade snappat upp en massa intressanta fenomen, bland annat EVP och EMF utslag på nån konstig manick som kunde känna av när spöken var i närheten. Han hade köpt utrustningen som de använde och han hade även en så kallad spiritbox, en radioapparat som bläddrade fram i radiofrekvenser och teorin var att spökena kunde kommunicera genom radiofrekvenserna. EVP var ljudfenomen som man fångade upp via diktafon, och en sådan ägde Magnus.

Det är måndag kväll nu och på lördag är jag ledig, då kan jag åka dit. Jag ska höra med mina kompisar ifall de vill också följa med. Annars åker jag själv dit, tänkte Magnus. Han ringde en efter en och alla tackade nej, tyckte idén var dålig och att de helt enkelt inte var intresserade. Aja, jag får väl gå själv, tänkte Magnus och gjorde sig i ordning för drömmarnas värld.

Tisdag

Magnus vaknade alltid tidigt, han steg upp ungefär runt sju tiden på morgonen. Han gick till köket och gjorde i ordning frukost. Det blev en macka och en kopp kaffe. Han satte sig vid sitt runda mörkgröna bord med en växt i mitten, det var en fredskalla. Vilken konstig och otäck dröm jag hade, tänkte Magnus. Han drömde att hela SGHs team av spökjägare hade dött på oförklarliga sätt, en efter en hade de eliminerats. Och innan han själv vaknade såg han hur en varelse gick fram till honom i hans säng och stirrade på honom och sedan sade att Magnus tid var räknad.

Magnus skakade av sig tankarna om drömmen och tänkte att det endast var en dröm. Han kollade på klockan och såg att den var halv åtta, och hans arbete började klockan åtta. Shit, jag måste skynda mig, tänkte Magnus. Han tog på sig kläderna och sprang iväg mot jobbet. Han jobbade på en ICA butik i närheten. Han gillade sitt jobb, det var lugnt och han tjänade tillräckligt för att klara sig.

Magnus kom i tid till jobbet. De hade ett möte innan butiken skulle öppna klockan nio och butikschefen delade ut arbetsuppgifter. Magnus skulle jobba i kassan på förmiddagen och sedan skulle han jobba på lagret på eftermiddagen, efter lunchen vid tolv. Han slutade klockan fyra på eftermiddagen. De hade raster lite då och då och det dracks en hel del kaffe under dessa. Ibland hamnade en och annan påse med bullar på bordet och det var uppskattat hos personalen.

Magnus gillade att jobba i kassan, han gillade kundkontakten. Men det fanns de kunder som ingen orkade med, de som gnällde konstant och var i allmänhet otrevliga. De förstod inte att Magnus och andra som jobbar i kassan inte kunde trolla. Ibland ville han säga det med en allvarlig min och hoppas på att människan fattade det, liksom bara fattade att trolleri funkade inte på det viset som dessa kunder trodde att det funkade.

Nu var klockan elva. Snart är det lunch, tänkte Magnus. Han skannade in alla varor som en kund hade lagt på varubältet. Han kollade på kön. Vilken skum snubbe som står där, tänkte Magnus. Var det bra så, frågade Magnus. Kunden nickade med ett leende och betalade, sedan packade hon in sina varor i en papperspåse och gick iväg.

Nu kom den konstiga mannen fram, han hade lagt upp sina varor som bestod av mjölk och smör. Magnus blev nervös när mannen kom fram. Uuh hej, var det bra så, sa Magnus. Mannen stirrade Magnus rakt i ögonen och nickade. Hans ögon var svarta och han hade en gråaktig hudton och han log på ett obehagligt sätt, som om han var väldigt nöjd. Sedan sade han med en mycket underlig röst: kolla vad som hände med dina älskade spökjägare, och så log han brett. Magnus såg hans tänder, de var helt ruttna. Det ska jag göra, sa Magnus nervöst. Mannen betalade och gick vidare, han tog sina varor och gick iväg. Magnus såg när mannen gick vilka kläder han hade på sig, inte moderna var de iallafall, på något sätt gammaldags.

Magnus var rädd. Vem i helskotta var denna man, tänkte Magnus. Och sedan gick det en rysning igenom hela hans kropp, det var mannen från drömmen som stod vid Magnus säng. Magnus var omskakad, han kollade på klockan. Den var halv tolv. Det kom en ny kund fram och ställde sina varor på bältet, men Magnus var helt i sina tankar. Kunden stod där och kollade på Magnus, och sade försiktigt: Hej. Magnus hoppade till och svarade med ett hej. Han skannade in alla varor och frågade samma fråga som han frågar alla andra kunder: Var det bra så?

Magnus satt i lunchrummet, hans kollegor satt vid bordet bredvid och pratade. De pratade om att en av kollegorna, Sara, hade lyckats bli gravid med sin pojkvän Alexander. Men Magnus lyssnade inte, han var helt i sin egen värld och denna värld var obehaglig. När jag kommer hem ska jag kolla upp vad som hänt med spökjägarna. Jag måste få veta vad som hänt, tänkte Magnus. Han kunde inte bli av med den mentala bilden av mannen, hans leende, hans tänder och den gråa hudtonen.

Någon ruskade till Magnus och han vaknade till ur sina tankar. Hur är det Magnus, frågade en kollega. Jo det är bra, lite trött bara, sa Magnus. Men egentligen var det inte bra, det var katastrofalt dåligt kände han just då. Och vad menade mannen i drömmen med att hans tid är räknad, vad kan det betyda.

Nu var klockan ett och han skulle jobba i lagret. Hans kollega som skulle vara med honom i lagret hade åkt hem på grund av att hon kände sig illamående och butikschefen skickade hem henne på momangen så att ingen annan skulle smittas. Lagret var kallt och det var halvmörkt, det fanns några lysrör på taket men några av dem funkade inte som de skulle och Magnus tyckte det var lite kusligt där inne. Aja, jag får väl sätta i gång, tänkte Magnus. Förbaskade lampor som aldrig fixas.

Lagret var litet, de fick leveranser nästan varje dag på grund av det och butiken i sig var inte heller så stor. Det var endast en mindre Ica butik, som en närbutik skulle man kunna säga. I lagret fanns det en massa hyllor där de bevarade alla varor som kommit in och skulle ut i butik när det var dags för påfyllning.

Han hörde små steg, som om de var från ett barn. Hallå, ropade Magnus och kollade mot platsen där han hörde stegen. Han började gå ditåt. Han hade helt tappat tankarna om den läskiga mannen och allt kusligt han varit med om igår och var helt fokuserad på sitt arbete. Han gick mot platsen där han hörde stegen och tittade runt om sig, han såg ingen. Mycket märkligt, tänkte Magnus.

Han fortsatte med sitt arbete, att skanna in varor som precis kommit in och så vidare,när han plötsligt hörde ett skratt, ett skratt från ett barn och det lät som en ung flicka. Hallå, vem är det som springer runt här, i lagret får endast personal vistas, ropade Magnus och gick och letade efter den unga flickan. Jävla unge, tänkte Magnus och var smått irriterad.

Han fick plötsligt syn på en ung flicka som satt på golvet och lekte med en docka. Magnus tänkte att flickan kanske var i 8 års åldern. Hej, sade Magnus försiktigt. Endast personal får vara här. Var är dina föräldrar, frågade Magnus. Vilka underliga kläder, De såg ut som gammaldags kläder. Sådant som man hade på sig på 1800 talet.

Flickan tittade nu mot Magnus, och Magnus blev rädd. Flickan hade samma grå hudton i ansiktet och helt svarta ögon, och hon log mot honom på ett lekfullt sätt. Flickan började fnittra, och sedan log hon så att tänderna syntes. Tänderna var ruttna och några av dem fattades. Magnus blev ännu räddare och backade, han backade in en lagerhylla så att ett paket mjöl ramlade ner och flickan började gå mot honom med sitt otäcka leende. Vill du leka, frågade flickan.

Prästen

Han hette Gunnar, och han var präst. Han var en känd exorcist som hade jobbat med många besatta. Han satt i sitt bibliotek och läste en bok, boken var en deckare. Gunnar älskade att läsa på kvällen innan han skulle gå och lägga sig och hans favorit genre inom skönlitteraturen var just deckare. Hans bibliotek på prästgården var något att skryta om, både klassiker och de färskaste utgåvorna prydde bokhyllorna.

Klockan var nu halv sju, och det var dags för middag. Gunnar lade ner boken på bordet bredvid hans gamla bruna skinnfåtölj och förberedde middagen. Han skulle äta köttbullar med makaroner och grönsaker. När han plötsligt fick ett samtal. Hej det är Gunnar, svarade han i telefonen. Hej, jo det är så att jag behöver din hjälp, jag tror att jag har blivit besatt, sa en rädd och nervös röst i telefonen. Säger du det, sa Gunnar. Skulle vi kunna träffas nån dag, typ i morgon, sade rösten i telefonen. Jag har tid klockan elva på förmiddagen. Vad heter du, frågade Gunnar. Jag heter Magnus, sade rösten i telefonen. Jag bokar in ett möte med dig imorgon klockan elva i mitt kontor i kyrkan, vi ses då, sade Gunnar. Ok det blir bra sa Magnus, vi hörs.

Onsdag

Magnus vaknade tidigt som vanligt, han hade inte haft någon mardröm denna natt som tur. Han gjorde sin standard frukost som var macka och kaffe och satt på sitt runda bord med växten. Han tittade ut genom fönstret och var lättad av att idag skulle han träffa en präst och inte vilken präst som helst utan Gunnar, den kände exorcisten.

Han försvann i sina tankar, han var en expert på att dagdrömma. Efter några minuter vaknade han till och kollade på klockan, den var halv nio. Jag måste kolla vad som hände med spökjägarna, tänkte Magnus och gick till sitt sovrum där han hade sin dator. Han loggade in på Youtube och gick till kanalen. Vad är det här, undrade han. Han såg en ny uppladdning med titeln ”Vi avslutar våran kanal”. Han klickade på videon och den började. Videon bestod av en massa text där de berättade att samtliga som var med i spökjakten som Magnus tittade på hade gått bort. Och de hade dött en efter en i sömnen. Det var en timmes mellanrum mellan dödstillfällena och det började klockan tolv och slutade klockan tre. Det var fyra pers som hade varit med i spökjakten. SGH hade beslutat att de skulle sluta med sin verksamhet och radera kanalen, och de sade tack för alla år och den stöttning de fått av sina fans.

Magnus tänkte på det han hade varit med om igår. Han tänkte på flickan som ville leka. Efter det att flickan hade frågat ifall han ville leka hade han bara sprungit därifrån, utan att stanna. Han sprang ända hem och han var rädd och visste inte vad han skulle göra. Så kom han på idén att han skulle ringa en exorcist som skulle kunna hjälpa honom. Han googlade efter exorcister och han hittade Gunnar, som tydligen var erfaren och hade utfört många jobb. Han hittade telefonnumret till Gunnar och ringde honom så fort som möjligt.

Nu var klockan halv elva och Magnus gav sig iväg mot kyrkan där de skulle träffas. När han kom fram blev han välkomnad av Gunnar. Det är jag som är Gunnar, sa han. Hej, Magnus, sa Magnus. Kom in och berätta vad som hänt, sa Gunnar. De gick in till Gunnars kontor, där fanns det ett gammaldags skrivbord med ett stående krucifix och lite papper här och där. I mitten fanns det en laptop. Varsågod och sitt sa Gunnar och anvisade honom till en stol framför skrivbordet.

När Magnus steg in i kyrkan fick han en obehagskänsla, som om han ville därifrån. Han kunde känna hur hans känslor vred sig och han visste inte vad som hände. När han hade satt sig så berättade han om dessa känslor. Ja det är ett tecken på att du är besatt, det var därför jag ville att vi skulle ses just här. Demoner gillar inte heliga platser och objekt och man kan säga att detta är ett test för att verkligen se om du nu är besatt, sa Gunnar. Magnus nickade och sade att han förstår.

Berätta nu vad som hänt, och berätta allt i minsta detalj, sade Gunnar. Jag kollade på en spökjakt som en grupp kända spökjägare gjorde i närheten här, du vet den där gamla fabriken. Och efter det så hände det en massa konstiga saker.. jag.. Magnus fick inte ord ur sig längre. Han blev helt stum och Gunnar kollade på honom. Gunnar steg upp lugnt och gick till en hylla och tog ner en flaska. Det här är vigvatten, sa Gunnar. Han öppnade flaskan och fyllde en konstig stav med vigvattnet. Magnus kollade på och han kände hur han sakta men säkert började försvinna och att något annat tog över. Plötsligt började Gunnar skvätta vigvatten på Magnus och han skrek till, eller snarare det som besatte Magnus skrek till. Gunnar sa böner på latin och fortsatte skvätta vatten och det som besatte Magnus vred av smärta. Till slut kände Magnus hur en kraft eller något liknande, försvann ur honom.

Magnus flämtade, han var helt slut. Gunnar kollade på Magnus och sade: jag tror att vad som än besatte dig är borta nu. Magnus kollade på Gunnar och sa: tack, jag är väldigt tacksam för din hjälp. Men det är inte över ännu, jag måste välsigna din bostad och du ska få ett par objekt som jag vill att du hänger upp hemma, sa Gunnar.

Gunnar steg upp ur skrivbordsstolen och gick mot ett skåp, ett gammalt skåp. Han tog fram ett krucifix och en liten bok. Detta krucifix är välsignat och här har du en bönbok. Jag vill att du hänger upp krucifixet hemma och att du ber några böner som jag rekommenderar. Om du gör detta kommer du bli fri, sa Gunnar. Det ska jag göra, sa Magnus och tog emot krucifixet och bönboken. Bönen du ska be är en bön till ärkeängel St Mikael och några andra som du själv kan välja, jag rekommenderar Fader vår och Ave Maria. Nu går vi till din bostad så att jag kan välsigna det, sa Gunnar.

Avslutning

Gunnar välsignade Magnus lägenhet, och Magnus hängde upp krucifixet över hans säng i sovrummet. Han kände sig fridfull, som om en enorm tyngd hade släppt från hans axlar. Han blev en hängiven katolik och gick till kyrkan varje söndag. Gunnar blev hans mentor och andliga vägledare, Magnus kände sig välsignad och det var han också.

Gunnar hade sagt att när man håller på med spökjakt leker man med elden. De svar man får fram är demoniska och han sa att man absolut inte ska hålla på med sådant. Magnus hade slängt allt som hade med spökjakt att göra och han avslutade sina prenumerationer på kanaler på Youtube som höll på med spökjakter. Nu var han äntligen fri och hade lärt sig något som han tog tillvara på stort allvar, inga fler spökjakter skulle han varken medverka i eller titta på. Det var helt slut på det från och med nu.

Klas Stenborg

Hej, jag bor i södra Stockholm. Är 27 år gammal och älskar litteratur, natur och lite annat smått och gott. Om ni får mardrömmar av mina noveller så är jag nöjd, då känns det som att jag har gjort allt jag kan från mitt håll.
Klas Stenborg är medlem sedan 2022 Klas Stenborg har 8 publicerade verk