Publicerat
Kategori: Drama noveller

Stannar över natten

Finns det någon plats yngre gick för att roa sig, ingen aning. Hungern tränger på. Var hittar man något att äta? Ett mindre öppet torg. Långa parallella streck på asfalten. Uppställningsplats för militärfordon. Ryser till. Bara två år sedan Sovjetimperiet kollapsade. Fortsätter längs en gågata, parallellt med en bilväg. Stadens centraltorg, Peetri plats. Lägger märke till en jättelik Leninstatyn. Dominerade torget. Mannen som genom en kommunistisk kupp tog makten i Ryssland hösten 1917. Statyn kom nog upp i början av 50-talet.

Hur ordnar man ett hotellrum, utan att tala ryska? Känner ingen här i staden. Är nog inte många som förstår engelska, hör bara ryska. På andra sidan. Ryssland. Försöker pröva ett hotell i den gamla barockstaden. Trampar uppför en backe. Känner igen tröttheten med all packning på ryggen. Har här inga cykelväskor som man brukar. Vill ha all packning i ryggsäck för att vara mer fri när cykeln måste låsas fast med en vajer.

Närmar mig. Vacker miljö med kullerstensgator och barockhus som klarat sig från terrorbombningen i slutet av andra världskriget. Mercedes och män i vackra kostymer kommer in och ut från hotellentrén. Affärsmän skulle jag tro. Kvinnor i vackra klänningar. Vilka affärer gjorde man här? Själv är jag inte direkt rik. Snarare rätt snål. Låser ändå fast cykeln och kliver in till foajén. Mysig. Dämpad belysning. Medeltida stil. Cigarettrök. Högljudda gäster. Några frysta sekunder stirrar alla på mig. ”Excuse me!” Mina första ord från munnen sedan avresan från Tallinn tidigt på morgonen. ”Do you have a room for one? How much does it cost? In dollar?!” Engelskan går bra. Och de tar gärna mot betalning i dollar men det hade jag inte. Bara ryska rubel, som fortfarande var valutan i landet. Den estniska kronan skulle introduceras nästkommande sommar.

Trampar tillbaka mot järnvägsstationen. Passerar det oglamorösa Hotell Narva vid torget längs Alexander Puskini. Typiskt sovjetisk betongkloss. Såg den tidigare på väg mellan stationen och centrum, men ville vänta. Kändes lite för sunkigt. Låser ändå fast cykeln. Med stålvajer. Tar ryggsäcken i handen och kliver upp på betongtrappan. Rycker upp en sliten gisslande trädörr. Stannar till mitt i foajén. Ekande öde. Betong, och lite marmor. Tvärs över golvet släpar en äldre dam sig fram och in bakom disken. ”Excuse me, do you speak English?” Får en frånvarande blick och ”я не понимаю” (jag förstår inte, på ryska).

Andra gången under resan som jag pratar med någon. Skulle inte bli mycket mer förrän senare på kvällen. 20 minuter med teckenspråk och min estnisk-svenska ordbok ger till sist en nyckel. Betalar för rum utan varmt vatten. 10 kronor?! Frågar om ett förvaringsutrymme för cykeln. Trots mitt kroppsspråk och några engelska ord förstår hon inte mig. Lyfter in cykeln i foajén. Aha, ett rum ordnas bakom receptionen, utan extra kostnad.

Rummet ska ligga på fjärde våningen. Kvinnan pekar på kortet med rumsnumret. Greppar åter ryggsäcken och går fram till trappan. Till vänster bakom disken. Byter trapphus vid ett tillfälle. Passerar igenom ett sällskapsrum där några män sitter och röker. Mörkröda grovt smutsiga mattor överallt. Gulnade fingeravtryck överallt där man kan behöva greppa om man är överförfriskad. Ingen värdering men visste redan att ryssar älskade vodka. Sticker in nyckeln i låset till rum 434. Två omvridningar. En lätt knyck. Säng vid fönstret. Tre klädhängare bakom dörren. Smutsiga lakan, en kudde och en tjock grå filt på sängen. Låg hurts. Gul matt belysning. Men billigt!

Tvärs över golvet släpar en äldre dam sig fram och in bakom disken. ”Excuse me, do you speak English?” Får en frånvarande blick och ”я не понимаю” (jag förstår inte, på ryska). Tredje gången under resan som jag pratar med någon. Skulle inte bli mycket mer förrän senare på kvällen. 20 minuter med teckenspråk och min estnisk-svenska ordbok ger till sist en nyckel. Betalar för rum utan varmt vatten. 10 kronor?! Frågar om ett förvaringsutrymme för cykeln. Trots mitt kroppsspråk och några engelska ord förstår hon inte mig. Lyfter in cykeln i foajén. Aha, ett rum ordnas bakom receptionen, utan extra kostnad.

Rummet ska ligga på fjärde våningen. Kvinnan pekar på kortet med rumsnumret. Greppar åter ryggsäcken och går fram till trappan. Till vänster bakom disken. Byter trapphus vid ett tillfälle. Passerar igenom ett sällskapsrum där några män sitter och röker. Mörkröda grovt smutsiga mattor överallt. Gulnade fingeravtryck överallt där man kan behöva greppa om man är överförfriskad. Ingen värdering men visste redan att ryssar älskade vodka. Sticker in nyckeln i låset till rum 434. Två omvridningar. En lätt knyck. Säng vid fönstret. Tre klädhängare bakom dörren. Smutsiga lakan, en kudde och en tjock grå filt på sängen. Låg hurts. Gul matt belysning. Men billigt!

Lägger mig på sängen med ytterkläderna på. Funderar en stund. Trött och hungrig. Vad gör man i Narva? Ända sedan tonåren hade jag drömt om att vara här. En historisk plats. Men nu både besviken och förestående. Redan mitt andra besök i landet, första under sovjettiden. Plockar fram en guidebok av Andres Küng. Behöver hitta en restaurang eller livsmedelsbutik. Kartan är enkel ritad. Lite svår att använda. Bara största gatorna har namnet inskrivet. Blir nog inte så lätt att hitta …

novellen "utsvulten i Narva" (fortsätter med del 3, lämnar ryggsäcken)

Lärare i svenska som andraspråk vid ABF Liljeholmen. Gillar läsa historiska noveller. Håller mig i form genom att springa. 1989-95 reste jag mycket i Estland. Nya möten, spännande platser och, kanske, möte med kvinnan i mitt liv. Arbetar nu på en novellsamling kring mina resor.
Arne Björn Fredriksson är medlem sedan 155. Arne Björn Fredriksson har 56 publicerade verk

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Annons:
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Anders Berggren

Skrivande livsnjutare. Jakten Efter Verkligheten är efter Förändringen den andra utkomna boken i en tilltänkt serie om fem. Skriver nu Jakten på Sanningen.

Anders Berggren

På andra plats denna veckan: Natasha Korsbäck