Tre absurda samtal

Han ringde en dag i mars. Från hemligt nummer. Jag satt i fåtöljen i mitt hem och tog en paus från daglig verksamhet. Jag hade precis ätit lunch och diskat och sedan kokat mig en kopp kaffe. ”Mig Känner du väl igen?” sa han på telefon. ”Javisst jag känner igen dig på rösten” sa jag. Han sa inte sitt namn och presenterade sig men han förväntade sig att bli igenkänd på rösten. Det hade gått 5 år sedan jag träffat honom. Och plötsligt väcktes en del minnen till liv. Våra 1 timmes långa samtal på hans kontor för 5 år sedan. Under 3 års tid. En kollega till honom hade fört oss samman. Och det var han inte sen med att påpeka. För hans del var det helt ofrivilligt med våra träffar. Allt var hans kollegas fel menade han på. Hon som gett råd om att vi borde träffas för samtal en gång i veckan. Han jobbade som utredande psykolog inom landstinget och det gjorde hans kollega också. Henne hade jag gått hos i 3 år innan utan att vi kunde komma något längre med våra samtal. Och hon bollade över mig till sin kollega. Och sedan avsa jag mig dessa samtal efter ytterligare 3 år. Det verkade kört i botten och vi kom inte något längre i vår relation. Jag brukade undra vad han egentligen ville mig. ”Våra samtal är till för att du ska må bra” sa han vid något tillfälle. Han började dessutom efter en tid att prata om sin skyldighet att anmäla andra om det uppdagades något brottsligt under samtal. Jag frågade honom vad det skulle kunna gälla. Och han svarade om det under samtalet kom fram något olagligt hade skett i mitt tidigare liv. Jag kom att tänka på Vår Herre Jesus Kristus då och hans ord om att den som är utan synd kastar första stenen. Och psykologen verkade verkligen vara en människa som tedde sig oskuldsfull och utan synd. Han skulle förmodligen kasta både en och 2 stenar om han fick chansen. Eller åtminstone leka med tanken att han kastade stenar. Hur som helst ringde han 5 år efter att vi avslutat vår kontakt. Han sa på telefon att han behövde 3 samtal med mig och han frågade om det gick bra. Han hade fått i uppdrag sa han att han skulle utreda om det fanns någon risk för att jag kunde skada mig själv eller andra. Han skulle göra en riskbedömning hade han fått på sitt bord. Han ville göra det över telefon sa han med anledning av covid och att han jobbade hemifrån numera. ”Jag har några sidor med enkät här och jag kommer ställa frågor till dig” sa han sedan. Han avslutade sedan det första samtalet efter drygt 5 minuter. Vid det andra samtalet ringde han efter en vecka ungefär, vi pratades vid i 30 minuter. Han ställde sina frågor och jag svarade. Det berörde frågor om levnads vanor, daglig rutin, mat och drickes vanor, etcetera. Sedan tackade han för sig och sa att han skulle ringa nästa vecka igen. Han ringde sedan en tredje gång en vecka senare och proceduren upprepade sig. Han ställde snarlika frågor men denna gång om mina motions och sömnvanor. Sedan tackade han för sig och la på luren efter en halvtimme igen. Han avslutade samtalet med att säga ”Jag ringer dig igen”. 3 veckor senare kom det 2 e-fakturor på internetbanken. Á 100 kronor styck för 2 telefonsamtal. Han hade skickat räkningar på 2 telefonsamtal. Inte nog med att jag betalade för min telefon och de samtal jag själv ringde. Han hade fräckt nog tagit betalt för att ringa upp mig och prata i över 1 timme sammanlagt. Det sa han inget om när han ringde att han skulle fakturera för sina 2 telefonsamtal. Man lever verkligen som en betalare. Och han är en sådan som vill kunna ta betalt till och med för några sketna telefonsamtal. Du vet som dom säger ”Många bäckar små bildar en stor å”. I sin journal skrev han sedan att han gjort riskbedömning att jag inte var farlig för varken mig själv eller andra. Alltid något tänkte jag. Jag hade efter detta lust att bara för evigt försvinna in i ett inkognito liv utan att kunna bli igenkänd. Men som med så mycket annat verkade det för tillfället omöjligt. Och jag fick nöja mig med att ha betalat för mig med 2 hundralappar för hans uppringda telefonsamtal.

Taleptox Skrev
Den 20220702

Ur Provokatörens återkomst och andra noveller

Taleptox

Status: Silver författare

En ingenjör som skriver dikter, essäer och noveller. Mina texter är oftast konstnärliga skönlitterära fiktioner i det abstrakta. Med en satirisk underton. Varje likhet med verkliga händelser är en tillfällighet och bygger på en människas logiska inbillningsförmåga. Oftast bygger mina texter på sådant jag varit med om eller hört talas om som jag sedan skapat, omvandlat och förändrat till konstnärliga skönlitterära fiktioner. En del texter är berättelser jag tänkt ut.
Taleptox är medlem sedan 2024 Taleptox har 39 publicerade verk