Dikter om livet - Sida 48
Den där dagen var himlen blå
Gunilla Eborn
Den där dagen var himlen blå och solen sken tiden stod stilla och endast nuet fanns i mitt hjärta sorlet från alla människor hördes svagt i den vackra trädgården Det serverades smörgåstårta…
Klicka här för att läsa hela »Dela med dig
Gunilla Eborn
Dela med dig av den du är Som i ditt hjärta du håller kär Dela med dig av vad du har En dag så finns du ej längre kvar Dela med dig av vad du kan En dag som denna vi har varann Dela med dig av vad…
Klicka här för att läsa hela »Daggen kysser ömt sin älskade äng
Gunilla Eborn
Daggen kysser ömt sin älskade äng Där små barn skrattat och lekt Där älskande par kysst varandra lidelsefullt Där hundar jagat efter kastade pinnar Där myror klättrat upp på grässtrån Där…
Klicka här för att läsa hela »Vilse i världen
Gunilla Eborn
Vilse famlar runt i världen och gör bara vad andra förväntar sig Bedövar sig med olika saker för att överhuvudtaget stå ut Stressad och med värk i kropp och knopp och lever inte här och nu Har…
Klicka här för att läsa hela »Den vita nötta bänken
Gunilla Eborn
Du sitter där på den vita nötta bänken och din hud är fårad av livet livet som du alltid älskat men som lämnat spår i ditt vackra ansikte En gång var du en ung flicka dina ögon var som en blå…
Klicka här för att läsa hela »Facebook och livet utanför
Gunilla Eborn
Bland bullbak och semester paradis och värk och krämpor, barnbarns besök och virkade grytlappar är kärlekslängtan och goda maträtter, smygrasism och helt öppen, blombuketter och privata hälsningar,…
Klicka här för att läsa hela »Alla är vi små droppar
Gunilla Eborn
Alla är vi små droppar i livets hav som skummar och brusar Ibland kallt, ibland varmt och i olika kontinenter Vi stöts och blöts på skilda stränder, men är ändå ganska lika Samma sol, samma måne…
Klicka här för att läsa hela »Allt kan inte ses
Gunilla Eborn
Allt kan inte ses Allt kan inte ges Något vill man helst glömma In i sin innersta gömma Något kanske man minns Trots att det inte finns Något kanske man vågar Om någon bara frågar Vem vet vad…
Klicka här för att läsa hela »Fortiden
Flemming Rasmussen
Hun havde en fortid en skjult kærlighed for mange år siden nu den var dukket op igen.
Klicka här för att läsa hela »Ensamhet är vår tids värsta sjukdom
Bo Grapenskog
Ensamhet är vår tids värsta sjukdom SAMHÄLLET FÖRSÖKER att på alla möjliga vis inte ta de äldres parti är för mig ren skandal. Det klart att samhället var ju uppbyggt så att när man blir…
Klicka här för att läsa hela »Nyanser av livet
Sophie
Jobbet hägrar Stress hem Hinna med Sova Stiga upp Helgerna blir fulla med aktiviteter Rusch i säng efter mat Upp igen Livet går på räls
Klicka här för att läsa hela »Ögon som ser
Sophie
Längs sandens dynor endast sand syns Hettan bränner sönder huden Skyddande tyg över kroppen Karavaner syns långt bort Visdom vinner i öknen
Klicka här för att läsa hela »Timglaset
Sophie
Som tiden rusar rinner sanden Ljusets hastighet rusar iväg Stressen över allt snurrar vår värld Timglasets sand rinner ner Bryr sig inte om någonting Drömmar kommer drömmar går Åren snurrar på…
Klicka här för att läsa hela »A attraheras av B
Anna
Jag är som en slangbella, ett gummiband Jag suger upp, drar åt mig andra människor För att sedan skjuta ifrån mig dem Långt bort, Så att det gör ont. Den lilla snärten som gummibandet ger, Den…
Klicka här för att läsa hela »Var är jag?
Yukino
Jag glider bort. Jag vet inte om det är från verkligheten eller från drömmarna. Jag har svårt att skilja. Drömmar är som verkligheten, verkligheten är som drömmar. Jag vandrar någonstans i mitten.…
Klicka här för att läsa hela »Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Ann Larsson
Snart femtioårig fyrbarnsmamma från Norrbotten som alltid älskat att skriva.
På andra plats denna veckan: Petra Christiansen