Dikter om livet - Sida 113
04:50
Tobey Rover
Torka ögon och käft, ifrån gråt, ifrån blod. Här finns inget att hämta, det var dags du förstod. Det är slut nu.
Klicka här för att läsa hela »I natt jag drömde
Tobey Rover
Pappa, jag har aldrig besuttit de orden, för att skriva till dig. Men jag minns när du satt på kanten till bingen och sjöng "i natt jag drömde", för mig. Men jag måste skriva, orden får skrida,…
Klicka här för att läsa hela »Tandagnisslan
Tobey Rover
Ty, äro vi dömda att minnas för väl, alla de blodiga händer; sömnlösa nätter och dårskapens dagg längsmed käkbenen. Nog glömmer en aldrig ljudet av evigt gnisslande tänder; vindar som vänder,…
Klicka här för att läsa hela »Vanvettsnätter
Tobey Rover
Kunde jag bara begripa vart detta vägskälet leder, för jag vägrar sälja själen för den rätt jag vet jag har. Kunde jag få sällskap av morgonrodnads granna heder, skulle vinterns vanvettsnätter…
Klicka här för att läsa hela »En sista sup
Tobey Rover
Det fanns dagar då du krävdes kånka på en världslast, som om förtrytelser förlagt ett livlöst lik uti famnen. Men du höll huvudet högt, som den mäktigaste mast; på det fagraste av fartyg,…
Klicka här för att läsa hela »Sömnlöse sate
Tobey Rover
Ack, du sömnlöse sate, som svor om nätter som skola bli din död. Förfäkta för ditt liv, som så många gånger förr, så stillar snart din nöd. Den fähund som den är, den där, som härjar…
Klicka här för att läsa hela »Nån gång kanske du skriver om mig
Tobey Rover
Nån gång kanske du skriver om mig, sade du; strök min arm och det svarta ankaret, som du sade satt som tjära kring själen; det som skulle hålla mig kvar där och dra ned mig till botten av älven.…
Klicka här för att läsa hela »Mantra
Tobey Rover
Uti de sömnlösa nätternas vrålande klagan, till hål mörkt som kol, ögon nu brunnit svart. Vaken i veckor, verklighet långt bortom sagan; har du tjutigt i takt med kråkfåglars skratt. Månen…
Klicka här för att läsa hela »Vargavinter
Tobey Rover
Jag är rädd att männskan aldrig kan begripa, om de aldrig tvingats stå i skuggan av alltsammans; av allt skrot och bråte; av allting det, de en gång kanske tog för givet; om de aldrig blivit bitna…
Klicka här för att läsa hela »Stormrivna
Tobey Rover
Vi stormrivna Avgrunden gapar, vi faller igen, likt ett hagel av bly; ett patronernas regn. Maskiner har stannat, fabrikerna stängs, och kvar äro skärvor av stormrivna hägn. Vi stormrivna vet om all…
Klicka här för att läsa hela »Stockholm
Tobey Rover
Än en gång går vi här, hela Götgatan fram, och än en gång är vi druckna som få. Sjunger "är det såhär det ska va'; ett liv utan glam; likt ett korthus i korsdrageblåst?" Men så skrattar…
Klicka här för att läsa hela »På lokal
Tobey Rover
Här är en fet poet, må hända utan klass och stil, fastän han hälsar gott och glatt på kvällens gäster. I afton är vi alla goda vänner, uti pilsner och poesi, kom ni dåsigt dekadenta - sjung…
Klicka här för att läsa hela »Tid är allt vi har.
Tidsliv
Observera. Acceptera. Tyst rabblar jag orden för mig själv, som ett mantra. Självmedkänsla. Inte slå, bara förstå. Jag har inte haft det lätt. Det får ta tid. Observera. Acceptera. Självmedkänsla.…
Klicka här för att läsa hela »Skrik så högt det går.
Tidsliv
Hans tyngd gör att det blir svårt att andas och jag måste slingra mig för att komma undan hans vikt. Flåsandet i örat ger mig kväljningar och jag vill bara härifrån. Men jag ligger kvar. Mannen…
Klicka här för att läsa hela »"Carpe Diem..."
Livet
Med regn på en ruta, med regn i min själ, jag tvingas att resa, att gå. Hur lång eller villosam, sträckan blir, återstår mäta, i glas. Sanden strilar, som regnet ner, genom fingrars midja, så…
Klicka här för att läsa hela »Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Mimsan1
Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…
På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo