Dikter - Sida 206

När solens sista strålar värmer mitt hjärta

Gunilla Eborn

När solens sista strålar fortfarande värmer mitt frusna hjärta När inget regn i världen kan dölja mina tårar på kinden När ingen sång längre når mitt innersta hemliga rum Sjunger jag ännu…

Klicka här för att läsa hela »

Älskade morfar

Gunilla Eborn

Visst gjorde det ont när knoppen brast för blomman var inte färdig att slå ut och de gröna bladen hade redan vissnat Vattnet var brunt och luktade unket och vasen hade en spricka under örat Det…

Klicka här för att läsa hela »

Två små tjejer

Gunilla Eborn

Två små tjejer ungefär i samma ålder på gården Den ena från Syrien och den andra svensk Jag säger till den Syrianska flickan att hon får skor och kläder i morgon som jag ska hämta Hon säger…

Klicka här för att läsa hela »

Jag reser tillbaka

Gunilla Eborn

Jag reser tillbaka till den plats som jag upptäckte tillsammans med dig men är rädd att inte samma fina känsla finns kvar eller är det så att den är ännu starkare och vackrare Kanske är stranden…

Klicka här för att läsa hela »

Skuggan som föll

Gunilla Eborn

Skuggan som föll över ditt vackra ansikte gjorde mig rädd Lyckan som lyste i dina blå ögon som en sommarhimmel försvann Jag ville förstå men kunde inte Försökte nå dig men du var inte där…

Klicka här för att läsa hela »

En kort minut

Gunilla Eborn

En kort minut en kort sekund En stjärna på himlen den blinka En kort minut en kort sekund En hand i ett moln jag såg vinka En kort minut en kort sekund En röst uti natten så stilla En kort minut…

Klicka här för att läsa hela »

Nick

Gunilla Eborn

På väg till Sverige igen över sommaren Utan katten som du begravt i främmande land Och utan båten till torpet vid den lilla sjön Sorgligt med Lilla Sessan men skönt att du är tillbaka Med blandade…

Klicka här för att läsa hela »

En stängd dörr

Gunilla Eborn

En stängd dörr Jag visste inte att det var så svårt att stänga dörr Alltför länge stod den på glänt Solen tittade in och kastade skuggor på golvet Ibland blev det blött av allt regn På vintern…

Klicka här för att läsa hela »

Plötsligt stod du bara där

Gunilla Eborn

Plötsligt stod du bara där mitt ute på landet Ögon så blå som havet en solig dag Som om vi känt varandra hela livet Jag hade åkt fel och tagit en helt annan väg Kaffesugen stannade jag på macken…

Klicka här för att läsa hela »

Lycka

Gunilla Eborn

Lycka är att se de små sakerna i livet Att hitta en vacker sten i gruset Att hitta en snäcka vid strandkanten Att ligga på en varm strand Att höra vågorna rulla mot sanden Att upptäcka de första…

Klicka här för att läsa hela »

En fråga

Gunilla Eborn

En fråga idag som jag inte var beredd på Fick mig att återuppleva känslan Det gjorde ont förbannat ont och jag blev överraskad Hade jag glömt eller hade jag gömt Jag hade inte glömt och inte…

Klicka här för att läsa hela »

Frågan

Gunilla Eborn

Frågan som innehåller så mycket upptar mina tankar och känslor Något hände i mig som jag måste ta hand om Den rörde om ordentligt i mitt innersta Som en orkan som plötsligt dök upp från ingenstans…

Klicka här för att läsa hela »

Jag önskar att du hade stannat

Gunilla Eborn

Jag önskar att du hade stannat Ännu en liten tid Tänkt efter ännu en gång Och kanske ändrat ditt beslut Vågat känna efter lite mer Lite djupare i hjärtat Vad som var värt att förlora Du förlorade…

Klicka här för att läsa hela »

Så sänker sig mörkret

Gunilla Eborn

Så sänker sig mörkret över staden Snön täcker alla små djur som sover Allt är tyst, lugnt, stilla och vackert Mina tankar är långt bort i en svunnen tid Där mörkret sänkte sig i mitt hjärta…

Klicka här för att läsa hela »

Tusen strålar

Gunilla Eborn

Tusen strålar nuddade mitt hjärta där i den smala gränden och ingen trodde någonsin att dom skulle nå dit Men jag visste för jag hade sett dom förr och känt värmen som smekte min nakna hud gjorde…

Klicka här för att läsa hela »

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Anna Maria Simeonidis

Kvinna i 40 års åldern med två stora barn och en sambo. Har precis upptäck vilken terapi det är att skriva. Skriver om det som behöver komma ut. Och sånt som intresserar mig och är aktuellt just…

Anna Maria Simeonidis

På andra plats denna veckan: M.J. Jaatinen