Dikter - Sida 432
Isbländad kulle...
Livet
Liten, en osenlig blomma, där på fjälltoppens rand. Syns under snötö komma, mot klättrande själar fram. Ljuset från isbländad kulle. Våren plötsligt på väg. Handen med värme skänkte, gav…
Klicka här för att läsa hela »Det mentalas karga hed...
Livet
Naken ligger dagen, och väntar. Väntar nästa sammandrabbning, på det mentalas karga hed, som sträcker sig långt, så långt, som brustet öga kan nå, med sin grumliga, något glasaktiga blick.…
Klicka här för att läsa hela »JAG ÄR EN VANDRARE
Bo Grapenskog
Jag vandrar vägen fram jag vill komma fram till byn Inte höjer man inte höjer man på något ögonbryn Jag vandrar vägen fram jag vill komma fram till byn Inte höjer man inte höjer man på något…
Klicka här för att läsa hela »I SAID GOOD BYE
Bo Grapenskog
I SAID GOOD BYE I said good bye I said good bye Hope you find another guy I said good bye I said good bye Hope you find bettter life I said good bye I said good bye Hope you find another guy I said good…
Klicka här för att läsa hela »Tänk om..
Juniior Evelina Pedersen
Tänk om allt varit lättare. Tänk om inget varit svårt. Tänk om vi njutit och trivts. Tänk om vi sluppit gå på tå. Tänk om.. Tänk om.. Tänk om det fanns en vacker värld. En värld utan problem…
Klicka här för att läsa hela »Bara fara
Tobey Rover
Allt han önskat var en båt, redig nog för storm och åska, i oljat plank och rostfri plåt, han ville bort från tid och brådska. Allt han drömt var blott om kärlek, den evigt trofasta och vackert…
Klicka här för att läsa hela »Visa för västkusten
Tobey Rover
Darrhänt vid kajen halsar han pilsner, bland rostiga vrak av fartyg från förr. Det eviga klanget av lyftkranars kedjor; likt kyrkornas psalmer, välsignande som våren, med sin blommande återfödsels…
Klicka här för att läsa hela »Mor
Tobey Rover
Genom elden och röken och fallande skyar, utan tvekan, hon vandrat för sina käraste skull. Över bergen, genom åska och piskande kyla, hade hon burit våra bördor till hon slutligen stupat omkull.…
Klicka här för att läsa hela »Hälsa på mig så länge havet är ebb
Tobey Rover
Sensommarsolen, på väg ned emot dess dalar. Dimman stiger på, nätterna har blitt svala. Du sitter i din korgstol med en cigarett i din hand. Du talar om för mig hur du vill ha ditt hår, och drar…
Klicka här för att läsa hela »Snösparven
Tobey Rover
I bröstfickan vilar en hjälte, så trött, som stupat långt ifrån trädkronor ned. Lindad i snövit näsduk, som nu färgats rött, av blodet som strömma emot evighetsfred. Vingarna har stelnat,…
Klicka här för att läsa hela »04:50
Tobey Rover
Torka ögon och käft, ifrån gråt, ifrån blod. Här finns inget att hämta, det var dags du förstod. Det är slut nu.
Klicka här för att läsa hela »Fabriken
Tobey Rover
Bakom stängda dörrar, inom skyhöga stängsel, under dova lampors ljus så slocknar glöden. På led, som ett sorgens tåg, svettas de i trängseln - tillsammans travar sällskapet trevande mot döden.…
Klicka här för att läsa hela »I natt jag drömde
Tobey Rover
Pappa, jag har aldrig besuttit de orden, för att skriva till dig. Men jag minns när du satt på kanten till bingen och sjöng "i natt jag drömde", för mig. Men jag måste skriva, orden får skrida,…
Klicka här för att läsa hela »Tandagnisslan
Tobey Rover
Ty, äro vi dömda att minnas för väl, alla de blodiga händer; sömnlösa nätter och dårskapens dagg längsmed käkbenen. Nog glömmer en aldrig ljudet av evigt gnisslande tänder; vindar som vänder,…
Klicka här för att läsa hela »Vanvettsnätter
Tobey Rover
Kunde jag bara begripa vart detta vägskälet leder, för jag vägrar sälja själen för den rätt jag vet jag har. Kunde jag få sällskap av morgonrodnads granna heder, skulle vinterns vanvettsnätter…
Klicka här för att läsa hela »Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Skogstokig
Roger Skoog : Författare, skribent, musikälskare och boksamlare. Bloggar regelbundet på "Den Skogstokiga Bloggen" och har även hemsideportalen "Skogstokig Förlag" (se länkar…
På andra plats denna veckan: Maja Wellerstadt